12.17.2011

morgon med bijkerk


{morgonkaffe & uppslagen fantastisk my heart wanders pia jane bijkerk}





i morse kände jag mig vilsen. 
vankade rundor i nattlinne & raggisar 
mellan våra rum med en märklig 
känsla i magen. 
{eller är det hjärtat?}


kanske är det det som är grejen med att 
titta på sig själv, som det så klokt heter.
nästan som att ta ett steg ifrån, vända sig om,
~ & titta liksom utifrån, tillbaka på den där 
rastlösa figuren som är i färd med att 
göra kardemummakaffe vid köksfönstret.




mindes i morgondimma att 
seb viskat om att han 
lagt en peng om jag ville på lyxloppis.
men idag är ingen lyxloppisdag för mig, 
hur fantastiska än loppisarna på magasin 36 är, 
för det är dem. och det var allt. det var bara 
det jag behövde konstatera.


säkert inget poppis bloggämne,
~ & jag vet inte om det bara är jag {?}
men ibland känns det som om vissa dagar bara är 
för sköra för vissa saker.
eller så är det man själv som är lite 
mer bräcklig?


för jag har gått dit på lätta fötter förut, 
med ett skratt & spenderarbrallor. 
jag har hittat fantastiska saker till vårt hem, 
 {som det långa, låga 1800-tals bordet som nu är tv-bänk,
industrilampor, vackra gamla korgar & stora ramar.}
och det var bra och det var då. 
idag är idag och jag är på någon annan plats. 
i mig själv. jag tror att jag måste lyssna på
den där rösten som säger


inte idag. 
inga vassa armbågar & pengaprassel idag.
jag orkar inte. 
jag vill hugga gran & baka.
och bara vara. 


jag vet att jag mår bra när jag identifierar 
vad den där rösten har att säga. 
det är svårt ibland. den har en tendens att viska alldeles för lågt 
& stundtals till och med rabbla osammanhängande.




jag har haft så många samtal med så många människor
de sista dagarna, som handlar om att de, 
med olika uttryck & olika ord;
 känner tomhet. att de inte funnit julstämningen. 
jag kan inte låta bli att fundera över vad det handlar om. 
utöver regnet & blåsten som känns mer som höst,
kanske vi har kört lite slut på oss själva?


med de för några år sedan fullkomligt fladdrande 
veckorna innan jul, 
pakethögar som överträffade varandra år efter år, 
till de sista åren, när man hör fler & fler säga 
att de ger pengar & handlar efteråt, på rean, 
en del handlar på kredit innan & så ska julen betalas 
i februari & mars. 


kanske skymmer allt det där sikten lite,
för det vi alla, tror jag ~ vill & vet att det handlar om?
familjen. kärleken. skratten. att sitta tillsammans.
det enkla i att komma upp på tidiga morgnar & den 
inte alltid perfekta men helt oslagbara granen
står där & glittrar i dunklet. 


jag minns inte julklapparna jag fick som barn. 
jag minns att de låg under den där glittrande granen.
jag minns väntan. 
jag minns längtan.  


bara en tanke. 
hur tänker Ni ?


jag hoppas att Ni följer Er röst denna vinterlördag,
om den så vill köpa julklappar eller baka eller 
gå på loppis eller träffa en vän eller bara vara. 


tack också för alla snälla ord 
Ni lämnat efter Er vid mitt förra inlägg. 


kram från mig fina Ni !





15 kommentarer:

  1. skönt att höra att fler bara är

    mitt huvud skriker jag vill, jag vill..både loppis, rea i favoritbutiker mm bara idag...

    förnuftet och hjärtat...stanna inne mys och bara va

    så det är jag idag...lite osams mellan hjärta och hjärna...men hjärtat vinner i längden

    <3

    SvaraRadera
  2. måste bara säga. du är helt underbar. vilken känsla, i både text och bilder. kan så identifiera mig. detta var iaf ett uppskattat bloggämne i mina ögon.
    fortsätt så. sjukt glad att jag hittade hit :).
    lyssna på din röst.
    idag låter min nog som din.
    kram/jennifer

    SvaraRadera
  3. Jag tror man tänker djupare ju äldre man blir, man ser mer på sig själv, hur man är, vad man sa, hur man gör, man ser sig själ utifrån, uppifrån från sidan. Jag kan också känna enorm tomhet i bland, jag vill så mycket, och tiden far, inte för att jag är rädd att bli äldre. Jag tänker på mina föräldrar, en dag är dom borta och hela livet blir inte som det varit, vad ska jag då göra...

    Ja många tankar kommer... och går.
    Jag försöker tänka i nuet och vara i nuet, jag har slutat planera framåt och gör istället dagen till det jag vill, även om man ibland knappt hinner med.

    Kramar
    Katarina i norr

    SvaraRadera
  4. fantastisk skrevet!
    din blogg er helt unik
    & vakker!

    moa

    SvaraRadera
  5. inte mycket julstämning här heller.
    av olika anledningar så klart.

    men jag känner iallafall att
    bara jag får vara en stund
    med mina nära & kära så blir
    det en fin jul ändå. trots
    att någon väldigt viktig kommer
    att fattas oss...

    och du hade fått ha vassa
    armbågar idag. jösses.
    du gjorde rätt som stannade
    hemma om du från början
    redan kände magfladder.

    stor kram min vän.

    SvaraRadera
  6. Jag känner ett stort lugn då jag bara gör det jag vill göra i år. Julen finns inom mig ändå..

    Ett fint inlägg som jag känner igen mig i..

    SvaraRadera
  7. Jag hör dig och jag förstår precis vad du menar. I år är det inte samma känsla, jag kan inte tro att det är julafton om en vecka. Jag ser dock fram emot de lediga dagarna tillsammans med min familj. Att gå upp tidigt i mörkret och tända en massa ljus, njut av tystnaden och ledigheten. Allt det där andra, det lämnar jag åt dem andra.
    Tycker att konsumtionen är fruktansvärd. Folk gnäller mellan nyår och jul om att de inte har några pengar, att de inte kan handla, skänka eller göra något alls. Så kommer julen och det handlas som aldrig förr. Jag mår illa av det. I år blir det inte mycket under granen, men det gör inget för vi är tillsammans och det är det som räknas.
    Jag hoppas att du får en fin helg kära du. KRAM

    SvaraRadera
  8. Vilket fantastiskt inlägg! Måste faktiskt läsa om det. Och kanske spara det. Det var så fint. Rakt in i mitt hjärta. Man fattar. Precis liksom.

    Puss!

    SvaraRadera
  9. Känner i gen mig i mycket du skriver..den där tomheten kommer ifatt mig med då och då..önskar att jag blev vän med den.

    Jag önskar mig en enklare jul...men det är svårt att släppa alla "måsten".....

    Ha det fint!

    Kram
    Hanna

    SvaraRadera
  10. Jag håller helt med! Jag känner mycket julstämnin men det har med bakandet, smakerna och ljusen att göra. Julklapparna är jag helt efter med..

    SvaraRadera
  11. Du fångar tankar och uttrycker dom så väl.
    Och jag känner igen det där fladdret, som man helst inte vill veta om.

    Ibland är det bäst med tofflor och nybakt och lugna promenader som gör att det inre leendet kommer tillbaks.

    Kram Lissen

    SvaraRadera
  12. Oj du vackra och kloka.
    Du kan du. Sätta ord. Fånga. Jag sugs med i varenda mening. Alla som har förmågan att känna. Känner även tomheten. Den är fin. Och det finaste är att den inte är tom. Den innehåller så mycket. Egen tid. Reflektion. Utveckling. Fördjupning. Och vi delar den. Alla människor.
    TACK för allt fint du delar med dig av.

    Full av beundran!
    Kram
    Malin

    SvaraRadera
  13. Läser dina känslor. Läser dina kommentarer.
    Det är fint att fler & fler nobbar konsumtionshysterin.

    Jag har ändå hamnat i någon slags julstämning. Men det är nog främst för hyacinterna, de vackra röda äpplena, gåvan till musikhjälpen, kanelen, apelsinerna, granen & ljusen. & så råkar vi ha snö.

    Men snön kan smälta bort till jul, hyacinterna blommat över, granen barrar & de ljuvliga dofterna kanske jag blivit immun emot. Men. Jag har inte någon ribba, på en perfekt jul. Den blir som den blir.

    & skör kan man lätt bli av den hysteri som pågår runt om en.

    Kram!

    SvaraRadera
  14. Måste bara säga att dina kort är underbara

    SvaraRadera
  15. måste bara få tacka,
    är så glad över att jag hittat "in" till ditt bo, din blogg, en skärva av ditt liv som du så oerhört vackert och poetiskt delar med alla oss som vill - generöst! inspirerande, levande, värmande, livsavgörande...
    hoppas julhelgen blir bra, att vi alla har förmåga att ta tillvara på dagarna vi har tillsammans med nära & kära, eller ensamheten (må den då vara självvald och inte påtvingad)
    jag fortsätter titta in för att bli mjuk och varm i hjärta & själ - Tack!

    SvaraRadera

i love words.
and i’ll be happy to
read some of yours..
they mean a lot to me.

in any language.
big or small.

that box down there
is y o u r very own space,
here with me,
to leave an imprint ..

x, h






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...