inblick & framåtblick

några nyfikna godingar har mailat;
vill se mer bilder här hemifrån.
det är fint av Er, men får än så länge bli såhär,
i små glimtar, korta inblickar i delar av rum

{här en bit kök}
där det finns ljus en vinterstund. 

det pratas om ett eventuellt hemma hos reportage 

när våren kommer,
~ & då får Ni ju se mer av skrutthuset.

just nu viner det, både i eldstaden & runt knutarna;

blåser så att jag känner mig som en av de där
små darrande grisarna, vars hus vargen skulle blåsa omkull.

i dag njuter jag av fina josephine, ~ & hennes vackra 

familjs hem i senaste residence. 

de bor bara en gata neråt havet från oss, 

~ & jag gör en mental kom-ihåg-lapp om att

jag måste fråga när de öppnar sin butik lily & oscar 

som både står omnämnd och lockar med bilder på

betongbord & urvackra anatolska mattor.

danska rum ger mig rysningar av vällust som alltid,

~ & jag undrar för hundrade gången varför vi 

inte kan få prenumerera i sverige?

{speciellt nu, då de återigen har kampanj på 

4 nummer & 2 bäddset från naja munthe.

gillar skarpt våra sängkläder & tyger från denna 

fantastiska danska & hennes casa de luxe!}

.. när jag sitter där och dricker vitt te & bläddrar,
placeras sedan det där märkliga membranet mellan mig och världen. 

på en tiondels sekund & utan att jag kan se skiljelinjen. 

har jag verkligen ? membranet

{för så känns det om jag ska vara hudlöst ärlig.}

där, som reklam för nästa nummer, är en av mina bilder,

som jag tog den där dagen för mitt 1a, men underbart nog

vad det verkar; inte det sista jobbet, tillsammans 

med fantastiska marie. 

livet är märkligt & oförutsägbart & otroligt. 

för tre år sedan började jag ta bilder av koppar & kor,
penslar & papper, allt möjligt & ingenting,

med en liten eländig semesterkamera som jag fann 

låg och skräpade i köket. fotograferade lite när jag kunde, 

i mellanrum mellan jobb & vardag,

blev förälskad & kunde för mitt liv inte förstå 

varför jag inte fotograferat tidigare, 

uppväxt bland kreativa människor & fotografer. 


och förälskelse blev till en självklar tvåsamhet,

~ & i dag vet jag inte var jag börjar 
och fotograferandet tar vid. 

vi är en mekanism, pulserande tillsammans. alltid.

italienska & ryska bokomslag, teaterplanscher,

~ & fototryck bygger nu en liten trave som gör mig 
förundrad och nu växer den sig dessutom högre 
med tidningsjobb & andra projekt. 

och jag är så jä*la lycklig. 

för utan den här tvåsamheten 

hade jag på något sätt 

alltid varit en 

ensamhet. 

♥