Visar inlägg med etikett mode. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mode. Visa alla inlägg

3.04.2014

TO SURFACE ON THE OTHER SIDE




crochet swimsuit by hot anatomy found here | stetson hat | love christopher poindexter’s poetry typed on hem paper | antique french button cards from sadie olive 



att dyka upp såhär, på andra sidan världen,
så känns det lite. en 25 timmars dykarsjuka med pirr
i blodet & flygplansvingar har tagit mig & oss åter
till vår älskling, gudarnas ö, bali.

nu är en liten stund såhär istället, uppkopplad. 
fast alldeles vid havet, så att saltet nästan känns på huden,
~ & med morgonkaffet & gudomlig guava juice bredvid,
för att ge livstecken ifrån mig innan vi försvinner 
ner under ytan igen.




stunning little muse shot for fira s/s 14 mermaid life 



vi är nu skattletare för love warriors en vecka till,
~ & sedan stannar jag och en helt annan sorts skatt kvar
ett tag. bali. hur i hela världen ska vi kunna tvinga oss att
sedan dyka ner, färdas hem. gudarnas ö,
jag är så förälskad i Dig. 


kärlek till Er också,

h


image n°1 & 2 | crochet swimsuit by hot anatomy found here | stetson hat |
love christopher poindexter’s poetry typed on hem paper | antique french button cards from sadie olive 
image n°3 | printed shawls fira s/s 14 | model :lina lindholm
sara has hand painted the beautiful little feather for me

© hannah lemholt photography / fira 2014 / sara n bergman illustration



//

to resurface like this, on the other side the world, that is
what it feels like when 25 hours of aeroembolism, with tingling 
in the bloodstream and aircraft wings has taken me & us back again 
to our beloved, island of the gods; bali. 

now is a moment of another kind, on-line. but just by
the waterfront, so much so that the salt  is a sensation on my skin, 
~ & with morning coffee & divine fresh guava juice beside me, 
just to give a sign of life, before we disappear 
below the surface again.


we are now treasure hunting for love warriors for another week, 
~ & then i stay on with another kind of treasure for a while.
bali. how on earth will we be able force ourselves to 
then dive down, to travel home and leave you again?
island of the gods, i'm so in love with you. 


love for you sweethearts too,


h








9.29.2013

AND DESERTED BEACHES







någon har sagt, med lätt dimma i rösten tror jag;
one cannot collect all the beautiful shells on the beach.
men många timmar av mitt liv kan alldeles säkert få
förflyta precis så; i medvetet förgäves försök till just det.
för det meditativa i det, och för att jag, för att vi,
~ aldrig blir färdiga, aldrig klara,
och att just det är precis som det ska.

på bali’s sanur beach lever en evig sommar
och sanden är het så att man måste röra sig i små
dansande steg, också alldeles precis som det ska; med
rytmerna från restaurangerna längs stranden och 
känslan av att alla vägar i livet är möjliga
som hotar att spränga bröstkorgen. någon har
placerat en lyckogranat mellan mina revben.
men den briserar aldrig, bara består, trots att den
hela tiden vidrör mitt hjärta, borde detonera.






österlen och nästa resa; nästa plåtning,
är ett ensligt landskap.
det är något alldeles visst och särdeles
vackert med övergivna stränder.
de sista soldyrkarna och sandslottsbyggarna har lämnat.
deras fotspår blåsts över av sand i nya formationer;
så perfekta bara naturen kan forma dem.
och Du vill knappt gå på sanden, gå ut över stranden,
~ eller är ens säker på att Du faktiskt är där,
när inga skratt eller skrik i skräckblandad förtjusning
bärs över vågorna, bara ljudet av hav i sig.

vi bär plagg på galgar; böljande klänningar
i vinden, följer den långa stig byggd av vindpinat trä
som drar streck, ritar karta över den milslånga stranden
där jag plockat snäckor & letat bärnsten
så många gånger som barn.
där hav och äng ur blotta namnet dofta
som diktaren anders österling beskrivit just
haväng, i sina toner från havet.



tonerna för redigeringen nu är en isande, upplyftande
cover på steve winwood’s higher love med
irländska singer-songwritern james vincent mc morrow;







lilla musan, belinda som trollar med hår, ~ & jag,
kamperar i ett lånat sommarhus, med skogen som
granne och avlutade gamla trägolv, kaminer & levande
ljus som värld, i vilan mellan tagningarna.
vi driver bort om kvällarna, lätt berusade av vin,
~ & fullkomligt fulla av de intryck
som redan väntar på att förevigas.
lilla skrutt och jag ligger och viskar paris i raggsockar,
trassliga lakan & sandhår tills vi somnar långt
in i de stjärnklara nätterna. när jag vaknar till, ligger hon 
på min arm och susar sömn, fast att sängen är oändligt bred.
denna närhet och självklarhet och kärlek som överraskat.
denna alldeles speciella extra lillasyster.   






vi fotograferar och fotograferar. och fotograferar. 
och i mig väser den där granaten,
tänds om och om igen i beröring mot hjärtat,
men spränger inte, bara fyller mig ytterligare,
allt mitt blod som om ersatt med dopamin.
det är anne morrow lindbergh som sagt det där om att
one cannot collect all the beautiful shells on the beach
kommer jag på. men hon fortsätter också
one can only collect a few,
and they are more beautiful if they are few.

detta arbete, detta liv som blivit;
alla dessa vackra ögonblick. jag hanterar dem varsamt,
samlar dem som skatter i mellanrummen mellan snäckorna.
tackar om och om igen, ~ ut i det inte så tomma intet.


med kärlek,

honeypie




±

n°1 & 2 | portraits plus paint | sanur beach bali
n°3 & 4 | österlen, sweden | model fira s/s ’14 : lina lindholm
n°5, 6 & 7 | beach house self-portraits | bracelets w. antique shells
from LW’s winter’13 accessories collection : coming soon
© hannah lemholt photography

music : james vincent mc morrows chilling cover

of steve winwood’s track higher love






someone said, with a light mist in their voice, i think;
one can not collect all the beautiful shells on the beach.
but many hours of my life can surely elapse just so;
in consciously vain attempts at just that.
for the meditative quality of it, and for that i, that we,
~ are never finished, never completed,
and just that is exactly as it should be.

on bali's sanur beach lives an eternal summer
and the sand is hot so you have to move in small
dancing steps, which is also just exactly as it should:
following the rhythms from the restaurants along the beach,
~ & the feeling that all roads in life are possible
that threatens, suddenly, to burst my chest. 
someone has placed a blissfulness-granade between my ribs.
but it never explodes, only consists, although it
consistently keeps touching my heart, ought to detonate.


österlen and the next trip; the next shoot; is a solitary landscape.
there is a certain something, ~ & particularly beautiful about deserted beaches.
the last sun-worshipers and sand castle builders have left.
their footsteps blown over by the sand in new formations;
as perfect as only nature can mold them.
and you barely want to walk the sand, tread the beach,
~ or you are not sure you’re even actually there,
when laughter, or screams of delight mingled with terror are no longer
worn by the waves, just the sound of the ocean itself.

we carry the collection of garments on hangers; flowing dresses
in the wind, follow the long path built by windswept wood;
drawing lines, drawing a map across the mile-long beach, where
i picked shells and hunted amber so many times as a child.
where sea and meadow perfumes the very name
as the poet anders österling described this place of ’haväng’
[in swedish ’seameadow’], in his tunes from the sea.


the little muse, belinda; sorcerer of hair ~ & i,
camp out in a borrowed summer house, with vast woods as sole neighbor.
old, alkalized wooden floors, fireplaces and
candles burning makes up our world, in repose between the takes.
in the evenings we drift away, lightly intoxicated from wine,
~ & utterly besotted by all the impressions already waiting to be immortalized.
my little sweetie and i lie whispering paris in woolen socks,
tangled sheets & beach-hair until we fall asleep, far
into the starry nights. when i awaken, about to turn, she lies
on my arm, singing silent sleep, though the bed is infinitely wide.
i’m still. this closeness, its simplicity that has surprised me.
this very special extra little sister.


we shoot and shoot. and shoot.
and in me the grenade hisses,
sparks again and again touching the heart,
but doesn’t explode, only fill me up further.
all my blood as if replaced with dopamine.
it's anne morrow lindbergh who said the words
one can not collect all the beautiful shells on the beach,
i remember suddenly. but she also continues
one can only collect a few;
and they are more beautiful if they are few.

this work, this life that has become;
all those beautiful moments. i handle them gently,
collect them as treasures in the space between the shells.
i say thank you, again and again, ~ out into the not so thin air.


with love,




honeypie




8.19.2013

LA LOBA







det regnar i ursinniga skurar. ljuset är dovt & vackert. 
jag försöker mig på lite sovmorgnar, eller i alla fall att dröja mig kvar.
dessa morgnar är därmed kaffe på sängen, med rosor ur trädgården,
som gjort en sista, envis comeback och doftar i full, ~ & fulländad blom. 


jag leker med kameran. det är min vila. och min lust.
jag gör en dagboks-anteckning, med penna i bok, för första gången så,
sedan jag var tonåring. jag pillar lite på ett bröllopsfoto av mamma.
det är slitet. hon är ljuv med myrten-krans & dröm-ögon.
bakom rosorna och spetsen slår ett vilt hjärta. ett varg-hjärta.
tänk vad som ryms i ett åldrande fotografi, när vi känner den som
blickar tillbaka på oss. vet dess historia.



 



jag känner för arbetad svart spets & gamla favorit-filmer,
gräddvit ull & för att finna någon ny musik-förälskelse.
jag sörjer sommaren lite, fast den kanske inte ens är riktigt över.
hösten, än så länge en melankolisk slöja; draperad över mina dagar
och jag kan inte se vad som ska komma. allt är så på nytt för mig i år.
däri också det vackra. melankoli i form av en orm med fjäll av rosenblad.
man vet liksom inte riktigt vad man ska tro.






jag tänker på sandra. min vilda, vackra vän med röd lejonman
och en sköldpadda tatuerad på ringfingret.
jag tänker på ’kvinnor som slår följe med vargarna’; boken mamma
packade med oss båda när vi flyttade till london. jag tänker på hur starka vi var,
hur vi gjorde allt vi var rädda för och lite till; bara vi fick krama varandras
händer på vägen, så hårt att knogarna vitnade. och hur vi ändå &
samtidigt; gav varandra den totala, villkorslösa friheten.


jag tänker att jag måste åka och hälsa på henne. se om hon har boken kvar.
den måste vara tummad & sliten som en hotellrums-bibel nu.
och jag tror att jag behöver en ny religion. en ny tro, för en ny tid i livet.
och kanske just en sådan också; en beprövad.
en som stannat kvar som en sanning genom de år som gått.
det jag vet gjorde mig stark en gång, fast med det hjärta jag har i mig nu,
det som vill framåt. det som vill vara starkt och mjukt på samma gång.
det som tror att inte bara är en annan värld möjlig. hon är på väg.
en tyst dag kan jag höra henne andas. *








i kväll ser jag ’top of the lake’, höstens nya kriminaldrama 
fast jag inte känner mig helt redo för sommar-mord. 
jag ändrar typsnitt här och behöver ett nytt ord för kärlek.
likväl är den där, för Er,


h





±

n°1, 5 & 6 | selfportraits :
black cat lace slouchies from spell / kyss johanna |
part wolf tee is buy me brunch | crystal bib necklace is old zara |
glimpses of cream wool is wolf clan shaggy cardi from spell |
n°3 & 4 | stills w. new leather diary & favorite coffee cup
* referring to quote by amazing arundhati roy 
etc | © hannah lemholt photography







8.13.2013

RIP CURL








det är en komplex morgon & huset jag vaknar till.
vi kolliderar. jag konvex med alla mina känslor i ett växande virrvarr.
och huset som tycks bukta upproriskt inåt,
regn i ihärdiga slag mot rutorna och dova skuggor
över trägolv & nakna, solbrända fötter. 
vi är båda gjorda av stenväggar idag.

jag skyndar in från skyfallet med tidningen slokande över huvudet,
river sönder spetskimono’n mot stora, stickiga tallen.
kardemumma-kaffet rinner ner i glaskannan, fyller hela köket
med en doft jag är nykär i. mina fingertoppar
är plommonlila mot koppen, armarna knottriga
av kallt regn. allt smakar plötsligt höst.








så slåss jag liksom med de där 
motstridiga känslorna hela dagen,
alltmedan enorma åskmoln driver fram fort över himlen.
reser i stora skuggor över de ny-snaggade rågblonda
fälten utanför fönstren. 

jag arbetar frenetiskt men med min nya tre-timmars-regel.
pausar sedan i kryddträdgården. ena gången i hällregn,
andra i strålande sol. vädergudarna verkar också slåss idag.
jag försöker minnas doften från de enorma vita rosorna
och fingrar på rosmarinen; tar dess doft i fingertopps-dans
över kinder & mun, kamouflage över värkande läppar,
de som håller så mycket osagt bakom.







så är det också fantastiskt att ta ett kvälls-dopp
i ett hav uppvärmt av sommar när det regnar i höstviskningar.
i kväll simmar jag till ön och tar avsked av sommaren i korta tag.
kanske kan jag leva med hösten, när det finns plats för
drömmar under huden och en resa runt hörnet. 



en hel massa kärlek till Er,


h






n°1, 2 & 6 | selfportraits : hat is a classic,
t-shirt a san francisco fave and the one that got ripped
is lovely nightingale duster from spell |
n°3 | this summers heap of hats
n°4 | quote is anonymous. i love it.
n°5 | bikini : HM | fira’s moon star necklace got
my new fave salt of the earth - scent in a shell attached |
shell bracelets are from bali / LW |
crystal & rope bracelet is by the vamoose | etc

© hannah lemholt photography







7.04.2013

SPARKLE AND FADE






det här blir ett plötsligt påkommet litet hej, 
med blossande kinder och mellan flikar
av öppna brevlådor, en tätt trafikerad bro
{som i adobe bridge, när man fotograferar i
raw och ska föra över till photoshop}, 
~ & kallnande kardemumma-kaffe.

jag har varit och signerat fotografi i tryck.
när jag ska till mina tryckare kan jag dit. 
och på bara några magiska minuter. 
det är en liten trädkantad väg; uppkörd av
traktorer, längs med fälten. jag går i sandaler,
över jord som stelnat av solen. det är skiffer
i marken här och det gör min väg till en målning.
mellan kompakt, matt och sprucken bränd ockra,
skimrande bitar av porös elefantgrå sten
och vita fjärilar, som flyger runt mig hela vägen;
sätter jag ner fötterna i det dammigt varma. 
inuti mig finns en sång. och det känns. 
det känns.



 


jag har med mig mina speciella pennor dit.
det är petigt med pennorna. 
en är för de enorma trycken på metall.
med den en lite svulstigare signering.
en annan är för fine art prints’en,
en som klarar strukturen hos det fantastiska,
akvarell-liknande pappret i bomull.
med den en enklare, stramare numrering 
och bara initialer till signering.
’sky-circles’, fotografiet med duvan på ryggen,
är inne på sin sista suck av de få numren
innan, ~ & femtio av femtio.
och det känns. det känns.





dagarna sprakar till och glittrar, 
flyktiga i så mycket arbete att det snurrar
lite i huvudet; ingen mark under fötterna,
fantastiska mail & möjligheter, Er fina
nyfikenhet och generösa ord,
~ & tonar bort i stjärnklara nätter, där jag
försvinner till dröm medan jag försöker
urskilja mitt beduintält i mörkret.

och det här blir ett plötsligt påkommet litet hej,
~ med länkar till bland annat tröjan Ni
också förälskat Er i och undrat över.  

nu ska jag äta fler deadlines, till kvällsmat. 
med nybryggt kardemumma-kaffe.


massor av kärlek till Er,

h




±

denim loved to bits & pieces is vintage true religion |
skull lace-back sweatshirt is sparkle and fade / urban outfitters
{and you’re in luck - it’s on sale now. yay!} |
silver bracelets from free people & vintage kum kum 
laser cut leather laptop bag / clutch - soon here
etc





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...