att blicka tillbaka

vad fint det är att ta en sån’ där liten paus som vi gjorde igår.

det är något med att man nästan ser sin egen stad lite utifrån, 

lite som ny, när man bor på hotell så. det var härligt att sitta i den 

stearinljusupplysta lilla bistron & höra italienare diskutera viner

med servitrisen, äta små urgoda minikorvar i parmesan, 

~ & veta att man sen’ bara ska gå en trappa ner till ett rum 

där det väntar en stor, mjuk morgonrock, bubbelbad, dämpad 

belysning & bara vara. en skön kokong att fly till ibland. 

få stänga av mobil, datorer & glömma det mesta förutom nu,

~ & slumra bort alldeles sådär skumbads-dåsig, Ni vet.. 

det här är förresten lite sista bilder från spira-plåtningen.

alla i lilla teamets favoritblus heter tess,

solen försvinner och sätter världens finaste

busunges hår nästan som i lågor, ~ & naturen är sådär

vacker att det gör lite skönt ont. 

vid det här laget är det nästanpå mörkt,

~ & min kamera har dessutom börjat blinka lite 

halvilsket att batteriet minsann ämnar

dö. vilken. sekund. som. helst.

det blir en sista bild som, även om den inte riktigt hinner 

bli som planerat, glittrar till lite & vill vara med, 

innan ljuset försvinner helt. 

hoppas Ni fått en riktigt fin början på Er vecka, alla goa’ !

★

mood : vår möter höst

medan jag inväntade sällskapet för dagens långpromenad,

gick jag en runda i trädgården. 

eller dansade runt med kameran i trädgården. 

för så känns det då. den dansar med mig. 

det slog mig vilket möte det var av avskalat höstdunkel 

och sådär nästan klichéaktigt underbar doft av brasa,

för att en granne helt enkelt brände löv, - och så vår,

för fåglarna som verkar trivas så bra i vår trädgård,

de sjöng som om det vore vår på gång. 

och det, mina fina,

är ingen dålig kombination.

vårvinter, tänkte jag. 

men det är det ju inte heller.

vårhöst. det får bli ett nytt ord. 

och då får vår trädgård iklädd höstkostym möta 

vackraste lina i vårens kollektion från spira. 

den 1a fotograferingen vi gjorde ihop. våren som gick. 

tänk. snart är det dags igen. 

men först vårhöst; någonting mittemellan alltså. 

och viskar det inte till och med lite även om 

vinter där ljuset faller? 

nu ska jag packa en lätt väska för snart hämtar seb,

- & så blir det upprepning på födelsedagsavslutningen.

jag tror jag ska bosätta mig i jacuzzi’n.
ja. så får det bli. 

vill man träffa mig får man leta bland badskummet

ha en fin söndagskväll goa’ Ni.

vi ses säkert imorgon !

♥

±

© hannah lemholt

november song

★

vaknade tidigt. vintertid. 

lätt huvudvärk. men .. tillfreds. 

på något vis. lite stiltje.

tassa upp & dra på raggsockar. 

tända några ljus i arbetsrummet 

medan kaffet rinner ner. 

gud vad brända tändstickor doftar gott.

papper, fotografi & text. 

musik & varma fötter på kallt trägolv.

då känns det fint. 

tänkte att jag visar en del 

av det som jag sätter ihop idag. 

fler fotografier för spira, 

svartvita versioner. 

den där vackra trollungen får något
tidlöst & lite filmiskt över sig,

så fort jag ser henne sådär monokrom. 

det tycker jag om, 

- & längtar ännu mer

till nästa fotografering. 

snart. 

when the clouds ~ november song

2010 album the longed for season 

härlig söndag så länge alla fina ! 



★





±

© hannah lemholt 

liten lördagshälsning

strax bär det iväg på en middag. 

det ryktas om lammgryta på lamm 

från fantastiska kullalamm. 

{ det där kändes lite som den där ramsan

far, får får får?

nä, får får inte får, får får lamm! }

tungvrick. 

säkert med hemmagjord mangochutney. 

jag ville bara titta in innan dusch etc

och lämna ett litet födelsedagskort 

till någon jag inte känner 

på verkligheten som noël säger,

men som lätt intar ens hjärta, 

~ & som säger sig ska komma och bo här. 

och då måste man ju börja med en inbjudande 

blomma, visst ? 

kram till Er & en fin lördag ! 

♥

2 frågor & 1 ½ svar

lotta, 

~ egentligen vet jag inte säkert om canon vinner över nikon för mig. 

dels har jag hållt på så kort tid med det här, drygt två år, 

och dels har jag i ’uppbytet’ jag nu gjorde visserligen gått från nikon till canon, 

men ju även höjt mig ett snäpp både vad det gäller objektiv och megapixlar 

{ nikon d60 - 10 | canon eos 5d mark II - 21,1 }.

jag ville göra den investeringen av just kamerahuset

för att jag nu äntligen kan tacka ja till de två erbjudanden jag fått från

en bildbyrå och en jättefin agentur i england. { wooOoot ! :) }

det jag kände instinktivt tidigare, när jag ’bara’ hade nikon, 

var att när jag provade någons canon kom färgerna 

mycket närmare det jag själv tycker om, 

~ & strävar efter i redigeringen. 

jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, 

~ & är inte alls insatt rent faktamässigt om detta ’stämmer’, 

men jag upplever att jag får klarare men ändå mer dämpade toner, 

~ & speciellt vitt blir en skönt mjuk, nästan krämig; men klar vit, om man frågar mig.

vissa upplever canon som något ’plastig’ i jämförelse med nikon, 

~ & på ett sätt kan jag förstå vad de menar. 

men för mig är det positivt att canon är lite lättare.

{ denna, mer avancerade canon är lättare än min mindre avancerade nikon.}

jag använder nästan aldrig stativ, är redan lite koffeindarrig om händerna,

~ & tar dessutom en hel del med en hand hållna självporträtt;

och det känns i handleden som det är. :)



&




angela, 

~ Din fråga är mycket svårare. 

hur jag gör för att få mina bilder så fantastiskt vackra & drömmande? 

ojrå. *blush* :)


amen amen jag vet inte. 


alltså. 
jag tror att det är en massa saker som gör att mina bilder ser ut som de gör. 
just ’drömmande’ som Du uttrycker det, har jag hört många varianter 
på i omdömen & kommentarer på flickr, så det är nog lite genomgående. 
och jag är en drömmare. det börjar nog på något sätt redan där, i det. 
jag har drömt starka, sammanhängande, ’meningsfulla’ drömmar ända sedan 
jag var liten. jag har också alltid dagdrömt mycket.
och jag tänker i bilder. det har jag gjort sålänge jag kan minnas.
{ & det vävs nog in i likväl fotograferandet som 
i att jag har så starka både natt, ~ & dagdrömmar.}


jag tror också att jag är lite av en drömmare i den meningen att 
så mycket är vackert för mig. både platser, människor & ting. 
jag är väldigt glad och väldigt tacksam att jag ser på världen så
liksom av sig själv. 


just därför finns det heller inget enkelt svar på Din fråga. 
jag tror ju på att, vilket då t.ex kanske kommer till 
någons slags omedveten nytta, ~ om man ger så får man tillbaka. 
jag tycker att människor omkring mig är otroligt vackra 
och jag är inte rädd för att uttrycka det, ~ & det är klart att 
om någon t.ex ska porträtteras så känner de sig nog vackrare
och kanske framförallt mer avslappnade och som sig själv 
 { & det är ju alltid vackert ! } med någon som är helt 
lyrisk & nästan tramsigt förtjust som jag blir, än ett stoneface. 


{ eller ? }


.. för jag tror att det mesta sker både redan innan bilden ens tas,
i mötet mellan människor & hur det känns
 { ingenting är ju så tydligt & avslöjande som kroppsspråk }, 
och även medan den tas, på det sättet att man väljer 
ju också sin plats, sin tidpunkt och sitt ’objekt’. 
visst kan man fixa i efterhand, och det är nästan ett kapitel för sig. 
men inte mycket slår att Du valt en plats som talar för sig själv,
att Du kanske faktiskt lagt lite tid på både helheten & detaljerna  
i det rummet { om det så är en sommaräng }, 
eller att Du orkar gå upp och fånga det där alldeles nya & skimrande 
gryningsljuset; eller invänta det försvinnande vackra skymningsljuset 
{ jag har nog aldrig använt en blixt överhuvudtaget.}, 
~ eller att Du antingen arrangerat Ditt ting så att det trivs;
eller fått Din person att må bra. 


sedan finns det så klart sätt i efterhand; både i redigering 
och efterbearbetning med texturer etc, som kan 
förstärka det drömska och det tidlösa. 


.. och det har fler av Er frågat om,
~ & det får bli ett alldeles eget inlägg senare, 
nu har Ni ju redan en halv novell att ta Er igenom. :)






♡

nykär i neutralt

jag ger blanka { äggskalstonade - } f*n i 

om jag är en i mängden just i det här fallet.

en i den myllrande, bleka massan skandinaver

insnöade på olika nyanser av vitt, 

~ för även om t.ex herrarna lindström & schyffert 

ju helt klart har poänger & jag skrattar 

åt deras ljust & fräscht, så står jag för, 

till 100%, att jag mer & mer får behov av en tabula rasa. 

jag behöver en neutral, lugn bas; åtminstone här hemma. 

desto mer kreativ jag blir i det jag arbetar med, 

desto mer ökar den längtan. 

det finns vila i vitt. 

hoppas Ni haft en riktigt fin fredag, 

~ & för de allra flesta av oss lyckliga är väl 

det mysigaste, roligaste av dagen kvar att njuta av. 

vi ses i helgen !

♥

* och inte vilka gamla skruttskjortor som helst. 

pia handplockar { jag vet ~ för jag har varit med om härligheten }

det vackraste slitna men hela, ur de bästa lådorna, på de mest 

inspirerande brocante’rna i frankrike där hon bor, 

~ & sedan sätter hon ihop det till fantastiska förkläden, 

påsar som denna etc. med massor av själ & lätt doft av lavendel.

oj vad jag längtar till våren. för den där resan. den ska bara bli av.

bloggkärlek

tusind tak selv till stine, ~ & tine k 

för den urfina tusind tak presenten som 

precis kom med ups till dörren.

{ hur kunde Ni veta att jag gått & klämt på 

just den där keyhanger’n i brunt läder?! } 

helt säkert finns det mycket ’gratispresenter’, 

reklamtack, ~ & även cynism i bloggvärlden;

som ju är så ny för mig, men jag tog de här 

bilderna på kul, för min egen skull, 

~ & så kom det något väldigt fint tillbaka.

då känns det bara gott. tine k har varit en favorit 

hos mig sedan en massa år tillbaka, även när ingen sett,

~ & det är nog lite kriterium för mig om jag ska ha 

saker på bloggen som går att köpa. det måste vara äkta 

och naturligt från mitt håll, ~ något jag köpt & uppskattat

även om ingen någonsin visste. 

det känns som en fredag av tusind tak.

kanske kommer jag inte på hela 1000 just nu, 

men tack fina Du för allt stöd redan från början, 

~ & tack goa’ goa’ Dig som jag snubblade över 

bland de där statistiknuffrorna. 

apropå nuffrorna så går de i en stadig & sanslös 

linje uppåt i lilla diagrammet. 

Ni är många nu. 

men desto fler Ni blivit så har det också blivit lite tyst 

i kommentatorsrummet, tycker jag, 

så jag vill bara säga det igen;

jag älskar typografi 

och jag skulle älska att läsa Din.

det behöver inte vara grammatiskt genialiskt,

uppfinningsrikt uttänkt, eller drop dead dråpligt, 

bara det är Dina tankar. 

jag uppskattar varenda ord. 

det är också en finfin idé att ställa de där 

frågorna Ni har i kommentarerna, 

för min mail är fullkomligt översvämmad.

fin fredag sålänge !

♥

sista septemberljuset

’i will wade out 

till my thighs are steeped in burning flowers 

i will take the sun in my mouth 

and leap into the ripe air 

alive 

with closed eyes 

to dash against darkness 

in the sleeping curves of my body’ 

~ e.e. cummings

det var inte mycket ljus kvar över fältet 

när näst sista plagget från spira fotograferades.

det här var det första riktiga testet jag fick 

av min nya kamera, ~ & framförallt objektivet 

{ canon eos 5d mark II  |  canon ef 50/1,4 usm },

~ & det var helt fantastiskt hur bra de 

klarade skymningen ..

längtar till nästa fotoprojekt med finaste lina, 

~ då slår vi dessutom ihop oss med goa’, 

talangfulla jossi som jag träffade 1a gången 

bara för några veckor sedan; 

men som redan känns som en självklar 

och efterlängtad del i kugghjulet. 

yr av inspiration för tillfället. 

hoppas Ni haft en härlig torsdag, 

~ vad fort det blev dags för fredag igen ! 

♥