A CHRISTMAS MORNING

vi vakar in julafton hängande över kanten på den nya badtunnan.

det ångar från bara axlar och färdas bubblor i glasen.

uppåt, uppåt, mot trädtopparna blickar vi, men inte en stjärna.

vi pratar om försoning och förlåtelse tills all champagne är urdrucken.

det knäpper i skogen, kanske går där rådjur, vaksamma de med.

det är som det där med att om ett träd faller och ingen ser, 

eller hör det; har det ändå fallit? säger jag. 

jag tänker att försoning kommer först, pågår inuti.

men förlåtelse måste jag fundera vidare över.

måste klura på det lite, enas alla,
medan röken och brickan med höga glas driver över vatten-ytan.
hur stor del av det hela har, när man väl tagit sig hela vägen dit att man kan
säga det på riktigt, ~ att faktiskt s ä g a det?

jag förlåter Dig.

hur tungt väger det?

jag somnar med lätt hjärta och champagne-rusig kropp.

vaknar till en julafton insvept i grå filtar. kommer på att jag köpt

tomtebloss och när jag tänder dem; när de sprakar & kastar guld,

då kommer känslan smygande som om på barnfötter.
God Jul.

we spend a devotional christmas eve watch, hanging over the edge of the new
wilderness hot tub. vapor veils from bare shoulders and bubbles travelling in glasses.
upwards, upwards, toward the treetops we look, but not a single star.
we talk about reconciliation and forgiveness until all the champagne is finished.
it creaks a little from the woods, maybe there are deer; also being watchful.
it's like the notion that if a tree falls and no one sees or hears; has it still fallen ? i say.
i’m thinking that reconciliation comes first, going on on the inside.
but on forgiveness i need to reflect further.
i gotta ponder that a bit, all agree,
as smoke and the tray of champagne flutes drift across the water.
how big a part of it all has, once you have gone all the way where you really mean it,
~ actually saying it? i forgive You. how heavy does it weigh?

i go to sleep with a light heart and champagne besotted body,
wake up to a christmas eve all wrapped in gray blankets. remember i bought
sparklers and when i light them, when they crackle & throw gold,
then comes that feeling, tiptoing as if on children's feet. Merry Christmas.




±

sparkly selfportrait in favorite attire
music : carol of the bells - barlow girl