IMMA BE

som ett berömt brev på posten kom den så.
tröttheten. 

envist klistrig och med dålig eftersmak,

som när man slickar igen kuvert. 

även efter sömnen. aldrig utvilad.

precis när jag började känna att jag mår bättre än på länge,
i det att jag är närmare mig själv, än vad jag tror jag varit

sedan jag var förvirrad, men på något märkligt sätt ändå 

för mig själv funnen, ~ tonåring.

och det är väl just det. 

jag hann inte känna efter.

jag var för upptagen med att känna.

för fast besluten att stirra alla räddharar och den där
hackspetten i bröstet,  ~ i vitögat.
och när jag nu hade stirrat i ett halvår,
kom jag på att jag glömt blinka.

 

då damp tröttheten ner. 

jag glömmer nycklar, att stänga ytterdörrar över huvud taget,

stirrar på önskade bildmått som om de vore hieroglyfer,

och gråter om jag spiller mjölk bredvid kaffekoppen,
eller om det, gud förbjude, är slut. på. mjölk.

det låter ju nästan komiskt,
men det går att hålla sig för skratt när

man ligger och stirrar ut i natten
och undrar om man ska få luft till nästa andetag,
med hjärtat pumpande ända uppe i halsen.

det är inte helt lätt att skriva ner, att få ord på.
men det känns viktigt att dela med sig av.
vad sätter man upp för ribba för andra annars ?
vad skapar man för illusioner av hur enkelt & sorgfritt
det är att jobba för sig själv,
~ eller ens med det man älskar ? 

mest av allt är det fantastiskt. 

mer än allt annat är det otroligt att det som kommer inifrån,
det vill andra ha på pränt, köpa på print. 

men det är tufft också.
det är hårt arbete och en vinglande balansgång,

~ & känns ibland som balanserande på slak lina.

ibland som att gå på knäna.

bara en bit till. 

bara lite till.

det är ju så underbart.

nu då? 
vad är det jag gör då?

en andra serie photo art har satts ihop för love warriors.
en a mad girl’s love song som snart finns ute;
på nytt material med attityd och tillhörande klämmor.
en första sändning är redan i luften, på väg till australien 

och fantastiska les interieurs.

inte konstigt att man känner
bara lite till. det är ju så underbart. 

för det ä r det.

men nu då? 

nu gäller kortare arbets-pass med pauser emellan,
fler stora glas vatten, mer dunder-juice på färskpressade
nyttigheter från köksträdgården,
piano-musik till  redigerandet, tidigare kvällar, 

~ & kanske, kanske ingen väckarklocka. 

och Ni? hur mår Ni?
håll Er borta från den där väggen.
har Ni varit och rört vid den?
känt hur den rämnar mot fingrarna?
eller är Ni mitt uppe i;

har fullt upp att bara hålla balansen?

det här är ett brev till Er.

från en stay at home gypsy som jobbar på
för att sedan kunna pausa; kunna resa.

men nu med ögonen på något helt annat än
räddharen & hackspetten. 

nu med ögonen på mig själv.

nu ömmande. vakna.

kärlek till Er,

h

 n°1, 3, 5 & 7 | selfportraits : 
t-shirt stay at home gypsy : buy me brunch

wolf clan shaggy cardi : spell | denim : please

n°6 | last of favorite scents - time to find a new love |

thunderstruck crystal slave ring : spell | 

’solid perfume’ in white pearl turbo shell : roots rose radish

etc

CHERRIES & SHADOWS

jag hinner ingenting extra just nu.

inte heller mycket av det jag vill utöver arbete.

det var alls inte meningen ens nu, i kväll, att

jag skulle skriva det här. måste egentligen vila.

hämta kraft inför stor fotografering i morgon.

men så knackade det försiktigt på 

dörren mot trädgården, mitt i mitt kikande

på skymningen, min god natt saga till mig själv. 

pappa hade gått på trädgårdsgångar, 

till mitt lilla hus, ~ & in kom en lång arm,

ett isigt glas nygjord dunderjuice på färskpressade

svarta vinbär ur köksträdgården, manuka honung, 

och drygt teskeden omtanke bland isen. 

och så ett raspigt

nu dricker Du det här.  

vi nickar. ler. 

som man bara kan med pappor som var

hemma-pappa med en som nyfödd & liten.

mycket är ett ordlöst, eget språk.

jag stänger dörren mot trädgården.

ler för mig själv. telefonen vibrerar borta

på pallen vid sängen, ett kvälls-mms;

en bild från en vän. en bild sprängfylld av mod. 

också smärta. jag svarar som det är. 

att det är vackert. att jag tar in ömsom henne, 

ömsom kvälls-himmeln utanför.

att koltrasten sjunger om framtiden, 

så att jag hör honom
ända in i himmelsängen. 

och där sitter jag alltså nu.

balanserar tangentbord på knäna

bland skrynkliga linnelakan,

dricker dunderjuice och ber till skuggorna.

och så gråter jag. 
fast vännen inte vill att jag gråter. 

det kan bara inte hjälpas.

och så blev det ett litet, rakt ur hjärtat,

~ & inte alls planerat, god natt till Er.

för jag är här. och tack för att Ni finns, för

allt fint Ni skickar och skriver.

jag hoppas Ni somnar lyckliga.

vi kan det,

koltrasten sjunger om en ljus framtid.

sov gott, cherrypies. 

h

±

image n°1, 2 & 4 | selfportraits from the orchard

image n°2 | ’tied down wilderness’ ankle cuffs by gold ordon

n° 3 | portrait  -’10

SPARKLE AND FADE

det här blir ett plötsligt påkommet litet hej, 

med blossande kinder och mellan flikar

av öppna brevlådor, en tätt trafikerad bro

{som i adobe bridge, när man fotograferar i

raw och ska föra över till photoshop}, 

~ & kallnande kardemumma-kaffe.

jag har varit och signerat fotografi i tryck.

när jag ska till mina tryckare kan jag gå dit. 

och på bara några magiska minuter. 

det är en liten trädkantad väg; uppkörd av

traktorer, längs med fälten. jag går i sandaler,

över jord som stelnat av solen. det är skiffer

i marken här och det gör min väg till en målning.

mellan kompakt, matt och sprucken bränd ockra,

skimrande bitar av porös elefantgrå sten

och vita fjärilar, som flyger runt mig hela vägen;

sätter jag ner fötterna i det dammigt varma. 

inuti mig finns en sång. och det känns. 

det känns.

 

jag har med mig mina speciella pennor dit.

det är petigt med pennorna. 

en är för de enorma trycken på metall.

med den en lite svulstigare signering.

en annan är för fine art prints’en,

en som klarar strukturen hos det fantastiska,

akvarell-liknande pappret i bomull.

med den en enklare, stramare numrering 

och bara initialer till signering.

’sky-circles’, fotografiet med duvan på ryggen,

är inne på sin sista suck av de få numren

innan, ~ & femtio av femtio.

och det känns. det känns.

dagarna sprakar till och glittrar, 

flyktiga i så mycket arbete att det snurrar

lite i huvudet; ingen mark under fötterna,

fantastiska mail & möjligheter, Er fina

nyfikenhet och generösa ord,

~ & tonar bort i stjärnklara nätter, där jag

försvinner till dröm medan jag försöker

urskilja mitt beduintält i mörkret.

och det här blir ett plötsligt påkommet litet hej,

~ med länkar till bland annat tröjan Ni

också förälskat Er i och undrat över.  

nu ska jag äta fler deadlines, till kvällsmat. 

med nybryggt kardemumma-kaffe.

massor av kärlek till Er,

h

±

denim loved to bits & pieces is vintage true religion |

skull lace-back sweatshirt is sparkle and fade / urban outfitters

{and you’re in luck - it’s on sale now. yay!} |

silver bracelets from free people & vintage kum kum 

laser cut leather laptop bag / clutch - soon here

etc

ON CREATIVITY | VOL.2

mamma rensar bland rosorna i trädgården,
tar bort dem vissnande blommor
som nu bara tar kraft från buskarna; 

från de ännu snävt snurrade små knopparna. 

hon kommer med en halv säck och mig visar de sig ge kraft. 

taggarna är giftigt vassa, jag får suga blod från några fingertoppar.

jag klipper av stjälkar med min örtsax och trycker

näsan & läpparna djupt ner bland blombladen,

handflatorna kupade; fulla av regnstänkta rosor och en doft 

som jag inte ens kan komma i närheten av att beskriva.

man tager vad man haver

sa cajsa warg.

.. eller egentligen står tydligen inte det bevingade uttrycket

någonstans, men ofta i hennes recept däremot att 

’man tager om man så hafva kan..’

så tänker jag att det ofta är med min kreativitet,

och att det också är något jag tror kan vara en nyckel, 

- att utgå från det man har.

kanske se på det annorlunda, från en annan vinkel,

och använda det på ett annorlunda vis.
men hålla sig runt och till det som är naturligt för,
- & hos en. för det har en stark röst.

jag tänker ofta att studion är som ett dagis, eller ett
barnkalas, när jag fotograferar.

för att vara kreativ är ju i mycket en lek, att leka; 

att tänka utanför boxen.

och just det har legat lite i bakhuvudet sedan
sist vi pratade om kreativitet,
- & är en annan stor del av vad som är grejen för mig.

den har varit en följeslagare sedan jag  började fotografera,
just ’på kul’, för snart fyra år sedan; 

känslan av att vara barn igen, att sinnena är vidöppna 

och ingenting omöjligt eller ens konstigt.

och jag håller lite utkik efter den känslan,
som en vän jag önskar ska dyka upp i trängseln, 

ta min hand & dra mig ut på äventyr.

dra mig ut i friheten.

för jag skapar oftast bäst bilder då,

och jag mår också som allra bäst, när den friheten infinner sig. 

det är då jag sänkt ner både mig och modell bland

näckrosorna i ett övergivet och vattenfyllt gammalt kalkbrott,

det är då jag fött upp fjärilar, - & då jag upplevt den vackraste
av tystnader, mitt under pågående rock-konsert
just intill eiffel tornet. 

nu blir det svårare och svårare att skapa utan det där.

snarare övar jag på att bli vän med att vända blicken på annat håll då.

att helt enkelt faktiskt göra något annat då, när just den känslan inte finns.
att till exempel fokusera på den mer mer disciplinerade delen av arbetet;
sorterandet, - & bara just skapandet av det som håller samman
den serie bilder jag tog sist;

i färger och kurvor och övertoningar;
mitt workflow. 

ja, mitt workflow kommer efter mitt

flow

.. som det där med friheten nog också kan kallas.

det har studerats vetenskapligt det där med flow,
- och är hur spännande som helst, tycker jag. 

mer om det i en on creativity | volume 3, kanske.

(on creativity | volume 1 hittar Du här.)

men först volym två alltså.. 

att i det kreativa tänka utanför boxen.
att leka, att vara.. fri.

vad tänker Ni om det ?

berätta för mig !

kärlek till Er för att Ni gör det

på ett så fantastiskt vis här,

- just tänker högt, 

h

image n°6 | from an old shoot with model / muse lina lindholm

the rest are stills & selfportraits from yesterday & the days before :

image n°1 | ’tied down wilderness’ ankle cuffs by gold ordon

image n°4 | left ring : vintage  | right : ’thunderstruck’ slave ring by spell 

image n°5 & 7 | my lace longhorns from the indian summer selection : soon at LW

etc