IMMA BE

som ett berömt brev på posten kom den så.
tröttheten. 

envist klistrig och med dålig eftersmak,

som när man slickar igen kuvert. 

även efter sömnen. aldrig utvilad.

precis när jag började känna att jag mår bättre än på länge,
i det att jag är närmare mig själv, än vad jag tror jag varit

sedan jag var förvirrad, men på något märkligt sätt ändå 

för mig själv funnen, ~ tonåring.

och det är väl just det. 

jag hann inte känna efter.

jag var för upptagen med att känna.

för fast besluten att stirra alla räddharar och den där
hackspetten i bröstet,  ~ i vitögat.
och när jag nu hade stirrat i ett halvår,
kom jag på att jag glömt blinka.

 

då damp tröttheten ner. 

jag glömmer nycklar, att stänga ytterdörrar över huvud taget,

stirrar på önskade bildmått som om de vore hieroglyfer,

och gråter om jag spiller mjölk bredvid kaffekoppen,
eller om det, gud förbjude, är slut. på. mjölk.

det låter ju nästan komiskt,
men det går att hålla sig för skratt när

man ligger och stirrar ut i natten
och undrar om man ska få luft till nästa andetag,
med hjärtat pumpande ända uppe i halsen.

det är inte helt lätt att skriva ner, att få ord på.
men det känns viktigt att dela med sig av.
vad sätter man upp för ribba för andra annars ?
vad skapar man för illusioner av hur enkelt & sorgfritt
det är att jobba för sig själv,
~ eller ens med det man älskar ? 

mest av allt är det fantastiskt. 

mer än allt annat är det otroligt att det som kommer inifrån,
det vill andra ha på pränt, köpa på print. 

men det är tufft också.
det är hårt arbete och en vinglande balansgång,

~ & känns ibland som balanserande på slak lina.

ibland som att gå på knäna.

bara en bit till. 

bara lite till.

det är ju så underbart.

nu då? 
vad är det jag gör då?

en andra serie photo art har satts ihop för love warriors.
en a mad girl’s love song som snart finns ute;
på nytt material med attityd och tillhörande klämmor.
en första sändning är redan i luften, på väg till australien 

och fantastiska les interieurs.

inte konstigt att man känner
bara lite till. det är ju så underbart. 

för det ä r det.

men nu då? 

nu gäller kortare arbets-pass med pauser emellan,
fler stora glas vatten, mer dunder-juice på färskpressade
nyttigheter från köksträdgården,
piano-musik till  redigerandet, tidigare kvällar, 

~ & kanske, kanske ingen väckarklocka. 

och Ni? hur mår Ni?
håll Er borta från den där väggen.
har Ni varit och rört vid den?
känt hur den rämnar mot fingrarna?
eller är Ni mitt uppe i;

har fullt upp att bara hålla balansen?

det här är ett brev till Er.

från en stay at home gypsy som jobbar på
för att sedan kunna pausa; kunna resa.

men nu med ögonen på något helt annat än
räddharen & hackspetten. 

nu med ögonen på mig själv.

nu ömmande. vakna.

kärlek till Er,

h

 n°1, 3, 5 & 7 | selfportraits : 
t-shirt stay at home gypsy : buy me brunch

wolf clan shaggy cardi : spell | denim : please

n°6 | last of favorite scents - time to find a new love |

thunderstruck crystal slave ring : spell | 

’solid perfume’ in white pearl turbo shell : roots rose radish

etc