5.15.2013

UNPLUGGED







jag har varit nedkopplad, urkopplad, bortkopplad i tre dagar. 
kanske också därmed lite mer avkopplad
när jag väl accepterat läget.
jag kom på i går kväll, där jag låg under min nya extra himmel
att det är första gången på lite över fem månader 
som jag legat just så, innan jag ska sova. 
helt i mörkret och tystnaden.

jag har haft svårt för det sedan jag blev ensam.
fastän jag dragit ner ljuset på skärmen  så långt det bara går, 
sänkt ljudet till nästan obefintligt, 
så har jag likväl varje kväll somnat bort till skådespelar-röster & film-musik; 
från något som bara fått rulla på datorn, medan det, ~ & jag själv,
sakta vaggat mig själv till sömns.







det var något alldeles visst att bara knappt ana
det flortunna tyget av baldakinen mörkret. 
ingenting mer.
bara veta att utanför sedan, finns fält efter fält, av det som
våren lyckligtvis visat vara lysande gul raps,
nu under bara stjärnhimmel. 
här finns inga gatlyktor. 
något alldeles visst att där i mörkret
känna doften av nyklippta körsbärskvistar 
och doftljuset som sägs dofta som paris,
och som där i tystnaden tar mig dit;
till en lite pudrig dimma som stiger
över kullerstenarna på pont au double,
~ & till ett favoritminne av barfota fötter daggigt morgongräs, 
i en citronlund i italien, vindpustar mjuka av 
bergamott & geranium.






  

.. och jag somnade. somnade bort.
i mörker och tystnad. ensam och lugn. 
och bara det var något alldeles visst. 


och så i dag var här någon som ordnade med kablar & ledningar
och internet & jag är åter uppkopplade mot varandra.
men jag kan inte låta bli att tänka i kväll, på något
noël sa sist han var här..


honey? du vet den där sommaren
när allt var sönder? när teven & allt, 
ja, ingenting funkade.. & jag var hos
mormor & morfar hela den sommaren?
det var min bästa. jag lekte mer då.


jag ska nog fortsätta vara nedkopplad, 
urkopplad, bortkopplad lite då & då, tänker jag.
läsa, skapa fler fotografier och somna i mörker & tystnad.
för det är ändå något alldeles visst med det insomnandet.
med det uppvaknandet.



kärlek,


h






cowrie shell tee : spell | stag amulet ring : spell
shell bracelet : love warriors summer’13
vintage glass dome : butiken | AVcandle : artilleriet
slouchies, bam bam leopard : spell / kyss johanna
 feather portrait models : 
sara n bergman, selfie & lina lindholm
© hannah lemholt photography  



   


10 kommentarer:

  1. Himmel så vackert...vill bara läsa mer & mer & mer...Du skulle kunna skriva en bok tjock som Bibeln, vi skulle inte tröttna.

    När jag tappade min mobil för ett par år sen, för att sedan få tillbaka den två dagar senare, så lät jag den vara avstängd i över en vecka till...Det va så skönt att kunna säga att den va tappad om någon frågade varför man inte hört av sig.
    Likadant när min dator blev stulen...jag väntade långt mycket längre med att skaffa en ny än vad jag hade behövt. Älskade lugnet över att inte 'finnas tillgänglig'. Så är jag ju antik också, skriver hellre brev, slickar på frimärke & går till brevlådan.

    Vet du...Gick runt med en fjäder idag...fram & tillbaka & kunde inte riktigt bestämma mig för var jag skulle placera den.
    Fick som sånt där härligt porlande genom kroppen igen när jag såg dina fjädrar...
    TACK älskade vän.

    Fortsätt fotografera & skriv skriv skriv!
    Du förgyller våra (ja, jag vågar prata för oss alla) dagar.

    PUSS

    SvaraRadera
  2. Åååh. Du sätter fingret på det...det där som Du skrev om lite tidigare, att kunna vara med sig själv i alla stunder. Efter att en relation tagit slut gjorde jag precis likadant, lät radion vara på tills jag somnade. Det tog en tid innan jag vågade möta mig själv i tystnaden. Och båda gör så *gott*...att vara öm mot sitt lite darriga jag, och glädjas åt att bli lugnare inombords, sen när den dagen kommer.
    Håller till 100 % med Sara! :) Tänkte nyss att jag hoppas Du skrivit något så att min dag blir extra förgylld...♥
    (Och vilka bilder sen)

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack goa’ joanna, ~ vilken fin kommentar..
      precis så.. tack för att Du delade även av Ditt.

      T A C K !




      Radera
  3. Back to basics... liksom.
    Tänk hur det var förr,,, innan allt det där...
    Tack för din rara kommentar, ja jag känner mig fin nu. Lite tråcklad o så, men det blir så himla bra!
    Kika in hos mig så får du se en mysig film. Visst är han bara helt... rösten,,,, åååh...minjeee,,, och kolla in look-booken...omgivningarna. Kanske nåt för Spira framöver? Det är nu det är som bäst, tror jag, innan anstormningen av turisterna. På kvällarna är här helt tyst, och man känner nu doften av tång,,,, värmen som drar igång det, tror jag, för jag har inte känt det förut...Det blåser inifrån land, det betyder att det är varm luft. Havet kyler fortfarande... snart är det dags för premiärturen med båten...
    kram från EM

    SvaraRadera
  4. Vilken vacker ring, hade också på mig något liknande i ett inlägg för någon dag sedan, en hjortring, inte en aning om vart den kommer ifrån men vacker var den. Använder inte smycken och har aldrig gjort, men den kunde jag inte motstå. Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. mm, det är något med de där
      hornförsedda ! :) också halvt
      livsfarlig är ju den här, ~ man
      får inte hamna i slagsmål med
      den på! ;)

      fin helg !

      Radera
  5. En sån sund tanke i detta mediesurrande liv vi har idag. Vad gjorde vi innan Internet, Instagram, Facebook och allt vad det nu är? Det livet glöms så lätt bort, i stressen att alltid vara med överallt och matas med surr och reklam. Jag känner ofta och alltmer att jag behöver just tystnad, och den ro man bara får med sig själv, alldeles själv. //Kram fina du

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack för Din kommentar .. jag tycker
      jätte-mycket om den !

      Radera

i love words.
and i’ll be happy to
read some of yours..
they mean a lot to me.

in any language.
big or small.

that box down there
is y o u r very own space,
here with me,
to leave an imprint ..

x, h






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...