♡ paris

bonsoir,

en lite trött men lycklig hälsning, 

från en hannah liggandes raklång 

i en hotellsäng i paris,

med fötter som värker sådär så att 

när man klämmer på dem vet man inte

om man ska skratta eller gråta,

bredvid en jossi som har fixerat taket med blicken, 

~ & bara ger ifrån sig enstaka hummanden och 

åh, vad skönt att bara vara.

efter hittils två dagar spira-plåtning här i 

paris är våra kroppar inte bara alldeles slut, 

~ utan även ända ut i huden 

fulla av skratt & outplånliga ögonblick.

bara alla ombyten ur resväska, 

i en regnig storstad med lina’s 

vackra pepparkakshud & spets mot asfalt 

och blickar från så många yra 

fransmän att det inte går att räkna.

det skapas små folksamlingar på 

broar & i gränder, av människor med 

paraplyer & kameror, som bara måste stanna

och dricka sitt kaffe precis just där det 

trollas av, ~ & på tunna spirablusar.

och så är här ju så vackert

att man egentligen skulle kunna

gå hela dagarna och bara 

oooh:a & aaah:a.

att ha lina som sällskap,

som bott här ett tag nu, pratar 

en ljuvligt söt franska, ~ & har lärt

sig alla de där små pärlorna till

matställen man aldrig hittar annars; 

dit parisarna själv går, 

som det där baskiska stället vi var på 

häromkvällen med maten ur stora 

aluminiumskålar & en omelett ej av denna

värld, ~ & ett överjordiskt härligt sorl

av franska & klirr av vinglas.. 

allt det där gör ju att det inte går 

att ha det mycket bättre. 

vi tre. i parisversion.

det är fint det.

det tar lång lång tid med bilder

& internet här på hotellet, 

men det var i alla fall en liten 

hälsning från en vacker stad som 

visar sig för oss från sin allra 

vackraste sida, utbredd under oss

som en skimrande, mångskiftande

plätt på jorden, sjudande av liv

& underbara små ögonblick.

hoppas Ni mår riktigt riktigt bra,

~ & tack för alla fina ord. 

de beaux rêves,

h

♡

.. och min älskling, 

Du fattas mig.

till och med i allt detta.

© hannah lemholt photography