snöänglar & zigenarvatten

sista eftermiddagen i stockholm gjorde jossi oss fina,
så som bara hon kan
{jag önskar till exempel att jag kunde behållit den där
fantastiska fiskbensflätan för alltid}
och så bylsade vi på oss vantar & mössor och begav oss till NK. 
en stunds fika under glittrande glastak senare försvann jossi & lina,
innan vi ens hann ropa 
vi hörs sen’
och bara slängpussarna dröjde sig kvar.



innan fotografiska hade sara & jag siktet inställt på byredo. 
jag har länge velat sniffa på deras dofter. 
och inte hjälpte det att ha blivit fullkomligt förtrollad
av deras doftljus bohemia hemma hos sara
dag efter dag medan vi arbetat.









och vilka dofter ! som att hitta hem.

tänk att någon vet precis vilken doft som är jag, sa jag.

och så sniffade vi tills vi blev alldeles yra i huvudet
och den vackra kvinnan bakom glasdisken bara log & log
och viskade om basnoter & ackord 
som den skönaste av vaggvisor.

alldeles hypnotiserad valde jag en stor flaska bal d’afrique.
dess bergamot, neroli & svarta amber 
tyckts bara bilda en andra, skönare hud, utanpå min egen.

doften som är mitt eget soundtrack. 

den vackra, mörka med sammetsrösten förstod 
vilka jag tvekade mellan och skickade med prov på gypsy water,
- & eftersom jag än så länge 
bara fingrar på den stora, lyxiga kartongen, 
har jag sparsamt & njutningsfullt istället stänkt
just zigenarvatten på mig nu några dagar. 

hittils har jag blivit stoppad på gatan 2 gånger, 
i bageriet 1 gång, 
- & fått en fager farbror på 70+ 
att mumla att

det var nog bäst att han avlägsnade sig 

och något med 

amber, vällust och 
konsekvenser av en kvinnas doft.

på fotografiska bara fortsatte lyxigheterna. 

{att gå arm i arm med sara, sörplandes äppeljuice,
- & titta på fantastiska fotografier av en favorit, 
anton corbijn, är en oerhörd lyx i sig.}

jag föll handlöst för tricky och jag älskade 
hur tom waits blickade på oss med sina vackra veck, 
sin silvriga skäggstubb & uppfångade personlighet. 

i butiken blev det en massa vackra kort,
inte mindre än tre affischer ur vee speers the birthday party
{spelar ingen roll att de syns överallt. jag har inte tröttnat.}, 
en enorm svart anteckningsbok från archie grand; 
som jag redan längtar efter att fylla med fotografier & ord,
tankar & tejp och så en optrixx .. 

.. denna lilla mackapär som, i pappform än så länge; 
är det närmaste jag kommer att äga en hasselblad och som,
när jag vrider den framför mig;
skapar precis den magiska kalejdoskopiska värld 

som fotograferandet betyder för mig.

och i dag? 

idag är en sån' där sanslöst skön söndag. plötsligt alldeles vit.

jag kan inte låta bli att gå ut i några minuter med kameran,

trots feber och frossa, - & dansa bland fallande flingor.

vifta med vingar. en svart, bullig koltrast ligger också i snön,

plirar på mig som fäktar och pustar. annars är allt vitt.

snön har fallit på urholkade fröställningar;

skapat som om bomullsblommor.

det är rysligt vackert alltihop. 

tillbaka i värmen dricker jag detox te och äter macaroon’er. 

det ena måste ju åtminstone ta ut det andra, tänker jag, 

- & så fortsätter jag arbeta 
med bilderna från spira fotograferingen. 

totalt drygt 5000 bilder hade jag med mig hem från stockholm. 

det måste vara mitt personliga rekord. 
och de bildar en rusig, vimmelkantig lycka. 

jag hoppas att Ni har en riktigt skön söndag, fina Ni. 

♥

±

{utställningen inwards and onwards / anton corbijn pågår till den 15e april}

{doftupplevelsen rekommenderas, ~ men vet man redan favorit kan man köpa byredo här}