med ögon känsliga för grönt

jag undrar just om man kan äta frukost på en vackrare plats än här. 

regnet vräker ner över glastaken och allt som är grönt, både inne & ute,
- tycks nästan självlysande i det egendomliga ljuset som blir.

bambun just utanför glaset tycks ta den fjärde, tomma platsen 

vid vårt bord, blir en egen regnvåt varelse. 

det liksom susar stilla i mig på platser som denna.

det avskalat vackra över gamla tegelväggar och puts, olivträd med stammar
som berättar ordlöst om ålder, om tid, saktar ner just den, - tiden.
bara gåshuden av att ha blivit våt i regnet, 

lavendeln på tallriken och den lena chokladen tar plats just då.

människorna här verkar också vara just där, och just då. 

det k ä n n s och jag tänker vilken skillnad det gör. 

de rör sig stilla i regnet, pratar bakom glasdisken, ler på riktigt.

mammas dröm om en helande trädgård, som tog fart när vi 

hade linnéaträdgården; jag förstår den ännu mer i dag.

jag skulle gärna jobba så, med helande gröna rum.

 

jag kan inte låta bli att dröja mig kvar i trädgården, 

när de andra tagit skydd i bilen sedan.

jag, kameran, - & allt som samlat vatten. 

regn i ansiktet. det är lycka. 

kärlek,

h

±

{hedentorps plantskola}

© hannah lemholt photography