JUNE | MEMORIES OF AN OLD FRIEND

vi lämnar lägenheten i den gamla vapenfabriken.

den med imponerande takhöjd men tveksamma omgivningar.

lämnar 'urban flowers' och asfalt. lämnar småfåglar som sjunger nästan maniskt;

höga på klorofyll i den glömda korridor av grönska som vårt stora sovrum angränsar till.

lämnar att ha levt i stort sett bara i den enorma sängen, som är som ett moln,

för att de andra rummen är mörka och aldrig riktigt blir hemma.

vi kommer till lägenheten i huset från slutet av 1800talet.

den med minst lika imponerande takhöjd och havet i samma kvarter.

vi har en staty, som jag funderar över om det kan vara jeanne d'arc, som står vakt,
om än med söndervittrat svärd, utanför det rum jag använder som studio.

fiskmåsarna dansar ständigt i luften och tycks berätta historier för varandra.

folk är alltid vid strandkanten och jag påminns om både bali och

hemma vid havet i sverige på en och samma gång.

det är en blandning som gör mig alldeles svag i knäna, varenda morgon,

när jag drar den tunna gardinen lite åt sidan och tittar på det turkosa vattnet.

här är fönstren sådär som på film, man drar upp dem med all sin kraft.

så stannar de där av sig själv och släpper in doft av atlanten & jasmin på sommarbris.

jag packar upp några lådor från sverige i taget. de flesta har lillasysters handstil

som skvallrar om innehållet och jag stryker över pappret och hennes

ritade stjärnor & noteringar. fina saker - packa upp!

jag berörs av varenda kartong. varsamt inslaget i silkespapper

finner jag små saker som rest med mig ända från indonesien, små lappar

med stora ord. sparade brev från vänner och bleknade fotografier av min familj.

dofter och detaljer. mängder av muggar, ännu fler minnen.

varenda liten sak betyder så mycket nu, på avstånd från älskade, 

- de små tingens gud.

ljuset väller in. nästan lika mjukt våldsamt som tacksamheten.

jag är given åter den där varsamheten om varje liten detalj.

har glömt hur man tog det där för givet.

det goda livet, som m säger, - Ni är så bra på det, you vikings.

lägger sådan känsla och kärlek i allt.

och jag älskar.

jag älskar takhöjden som inte ens får plats att fånga.

jag älskar alla pinalerna på nytt. parfymerna jag äntligen kan packa upp.
de olika förnimmelserna de lockar fram när jag drar in deras doft.

jag älskar att hitta vaser jag glömt att jag hade. en speciell tekopp jag saknat.

jag älskar tygerna jag valt i paris och de små trägubbarna jag valt på bali.

fast mest av allt älskar jag lapparna med ord jag trodde var borta.

hur mamma skrivit gamla glas domer - väldigt ömtåligt på en kartong.

och lillasysters stjärnor. miss bergmans vackra kort.

gamla och nya kärlekar.
och den röda tråden som nu tycks löpa genom allt,

varsamt inslaget i silkespapper. kärleken, i allt.

jag återser lilla musan och magiska miss madsen.

vi flyger till samma plats och fotograferar en höstkollektion.

jag bär med mig tillbaka deras skratt i väskan. deras närvaro och bilden

av oss alla invirade i filtar och med huvudena tätt över en liten

film på mobilen. vår värld i världen, som öppnas och stängs omkring oss,

är bara vår, vart vi än ses i världen. gamla och nya kärlekar.

ljuset väller in. nästan lika mjukt våldsamt som tacksamheten.

jag är given åter den där varsamheten om varje liten detalj.

har glömt hur man tog det där för givet.

hej då juni, hela Du var som återseendet av en gammal vän.

och jag älskar. allt jag har. 

men mest av allt med allt jag har.

h

image n°1 | portrait of lina from the fira a/w'14 shoot

image n°2-7 | stills from home 

image n°8 | work for fira s/s'16 | model : lina lindholm | mua & hair : jossi madsen
music | private lawns by angus & julia stone (+ full memories of an old friend album)
details | sara has painted the color splattered foliage for me
© hannah lemholt photography

//


we leave the flat in the old arms factory.

leave the impressive ceiling hight but dubious surroundings.
leave 'urban flowers' and asphalt. leave the small birds singing almost manically;
high on chlorophyll in the forgotten corridor of greenery that our large bedroom adjoins.
leave having lived almost exclusively in the huge white bed, which is like a cloud,
as the other rooms were dark and never really felt like home.

we come to the flat in the house from the late 19th century.
come to the, - at least as impressive ceiling hight and the sea next door. 
there’s an old statue, which i wonder whether it might be Joan of Arc,
standing guard with her weathered sword, outside the room i now use as a studio.
the seagulls are dancing constantly in the air and seem to be telling each other endless stories.
people are always hanging around the water-side and i am reminded of both bali
and of home by the sea in sweden, at the same time.
it's a mix that makes me weak in the knees, every single morning,
when i pull the thin curtains to the side and look at the turquoise water.

here the windows are like in the movies, you pull them up and open with all your might.
then they stay there by themselves and let in the scent of jasmine on an atlantic summer breeze.
i unpack boxes from sweden, slowly here and there. many have baby sister e's handwriting
on them, - telling of their content and i stroke the cardboard and her
drawn stars and notes. beautiful things - unpack!

i am touched by every box. carefully wrapped in tissue paper,
i find little things that’s traveled with me all the way from indonesia.
small notes with big words. saved letters from friends
and faded photographs of my family. fragrances and finds.
many teacups and more memories.
every little detail matters so much now, away from the beloved ones,
- the god of small things.





the light spills in. almost as softly violent as the gratitude.
i am given anew that caring for every little detail.
have forgotten how to take that for granted.
the good life, as m says, - you’re so good at it, you vikings.
you put such feeling and love into everything.

and i love.
i love the ceiling height that can’t even be captured in full.
i love all the objects again. the perfumes i can finally unpack.
the different sensations they bring back as i breathe them in.
i love finding flower vases i forgot i had. a special teacup i had missed.
i love the fabrics i’ve chosen in paris and the small figurines i’ve chosen on bali.
though most of all i love the notes with words i thought were gone.
mama's thoughtful old glass domes - very fragile! scribbled on a box.
and baby sister e's stars. miss bergman's carefully chosen cards.
old and new loves. and the red thread now seemingly running through everything,
carefully wrapped in tissue paper. the love, in everything.




i am reunited with the little muse and the magic miss madsen.
we fly to the same location and shoot an autumn collection.
i carry their laughter back with me in my bag. their presence and an inner image
of the three of us, wrapped in blankets, tight-knit heads over a short film.
our world in the world, which opens and closes around us,
is only ours, wherever we meet up in the world. old and new loves.

the light spills in. almost as softly violent as the gratitude.
i am given anew that caring for every little detail.
have forgotten how to take that for granted.



goodbye june, all of your days were like
seeing a treasured old friend.

and i love. all that i have got.
but most of all, - with everything i’ve got.


h