COVETED COLLAPSE

in emellan arbete, som liksom fallit på plats även här, och helger som tycks ha vingar,

- är mina drömmar & önskningar så många att de spränger sömmarna.

samtidigt finner jag min kärlek för precis nu, här, idag; mer fullkomlig än någonsin.

och in emellan där hann även hösten ta sin plats.
den kurar ihop sig hos oss, bland stickade benvita tröjor i alldeles nya mönster;

en mjukare vit himmel 

och omslutande sjalar i grålila kashmir;

som molnen är just innan regnet, hänger i svällande skyar.

jag skickar ett kort sms. skriver ner bara precis vad som är.

i was just washing up some tea cups,

looking out into the gardens

and the wind whirled in the trees 

and whistled in the air

and i thought to myself

i can’t wait to spend autumn with you. 

and every other season to come.

x,

h

wardrobe | image n°1 : hanged man eco fur vest by karavan clothing |
cowrie shell bra from spell |
image n°5 : fira a/w'14 star crossed lovers look book

model | lina lindholm

hair & make up | jossi madsen

details | vintage wood candlesticks are LW

thank you | all you lovely strangers who move me constantly
with all your beautiful wishes for me. yes, you.

tech specs | canon eos 5d mark II / canon ef 50mm 1:1.4 

© hannah lemholt photography

//

in between work, that is falling into place in this new space,
and weekends that seem to have wings,

- my dreams & desires are so many that they burst the seams. 

all the while i find my love for the

right now, the here, the today; more absolute than ever. 

and in that in between, fall came and took its place as well. it curls up here with us,

among knitted bone white sweaters in all new patterns; 

a softer white sky 

and embracing scarves in muted grayish purple cashmere; 

as the clouds just before the rain, hangs in swollen skies.

i send a short text message. write down just exactly what is.

i was just washing up some tea cups,

looking out into the gardens

and the wind whirled in the trees 

and whistled in the air

and i thought to myself

i can’t wait to spend autumn with you. 

and every other season to come.

x,

h

GLIMPSES & NOTES | HITTING THE GOLD

11e september

att fylla år är att passera ännu en markör på något vis;
mjukt, men tydligt nerkörd i tidsmyllan.

i år vaknar jag i en säng som är som ett enormt, vitt moln.
i ett vaggande mjukt & disigt, kashmirgrått london.

m rör vid mitt ansikte och bär två stora, vita koppar te,
ett blommigt paket spillande de färger jag själv aldrig använder,
- & leende, mörka ögon. 

jag saknar en familj men har också en ny här.

en som staplat paket till frukost nere på ett bord i huset.

en där alla har samma ögon som mörk sirap, får mig att känna mig som hemma.
en som skrivit kort till de där paketen. ord som betyder allra mest.

congratulations our darling hannah. 

12e september


jag har blivit kidnappad till bath.
staden är som en honungsgul labyrint av harmoniserad arkitektur,
varsamt blekt till perfektion över århundradena.
vi äter rökt kolja & dricker champagne till frukost.

vi går bågskytte-skola hos en goding vid namn sam,
uppe bland de böljande kullarna.
jag sätter en perfect ten eller hit gold, som det kallas.
nybörjar-tur, men jag skulle kunna öva hur länge som helst där i höstluften,
spänna bågen, - & släppa taget, tusentals gånger om,
medan sam skriker go vikings! m skrattar och pilarna viner fram.

vi delar magisk upside down blueberry cheesecake på bill’s
och allt fler av våra hemligheter och drömmar.
vi guppar i solnedgången, tillsammans med en hel massa folk
som alla viskar på olika språk,
- i den turkosa, ångande poolen på thermae spa’s tak.
vattnet vi flyter omslingrade i, är från de varma källorna under staden;
som går från att glöda guld i kvällssolen
till att glittra glas in i natten. 

15e september


jag väntar på 'krigarna' i lobbyn på citizenM.
de har flygit hit för några dagars skissande på 2015
och är nu bara en taxiresa bort.
jag tittar ut över bankside's myller bortom glasväggarna;
njuter av brasan, sorlet, capuccino'n.
jag sitter här, i min nya stad och allt känns outforskat.
jag tänker på fälten utanför min studio,
på stillheten där och jag ler över kontrasterna.
att fylla år är att passera ännu en markör på något vis; mjukt, 
men tydligt nerkörd i tidsmyllan.
för ett år sedan firades jag på bali; blev väckt av just krigarna
och en hel balinesisk familj med ljus i händerna
och sång & rökelse i vinden.
hade någon viskat då,
mellan fjäderkronor och kokosnötter, att

nästa år, då vaknar du i en säng som är som ett enormt, vitt moln.

i ett vaggande mjukt & disigt, kashmirgrått london.

du bor där. du bor där med en m, som du ännu inte mött.
han kommer att röra vid ditt ansikte och bära två stora, vita koppar te,
ett blommigt paket spillande de färger
du själv aldrig använder, - & leende, mörka ögon.

då hade jag nog skrattat.
då hade jag definitivt inte vågat tro det.
nu vet jag det säkert. 
livet kan bli mer än du ens kunnat fantisera ihop.
det är precis som r.m. drake har skrivit;

don’t think.
it complicate things.
just feel, and if it feels like home,
then follow its path.

med kärlek,


h

flatlay | 2014 guide to the city of london | plate is a birthday gift from astier de villatte |
new favorite camera strap is abstract art by bloom theory | necklace is three hundred nights 
  volcano sand & gold peice by bjørg from kiss johanna
wardrobe | i’m wearing the dark moon lace kimono from upcoming
LW autumn’14 moon child collection
thank you | m for making my birthday a most amazing affair and for just being you |
baby sister e for clicking the shutter in the photo of me - please resume blogging, baby !
tech specs | canon eos 5d mark II / canon ef 50mm 1:1.4 

© hannah lemholt photography





//

september 11th

to have a birthday is to pass yet another marker in a way;
softly, but clearly run down into the soil of time. 
this year, today, i wake up in a bed that is like a huge, white cloud.
in a cradling soft & hazy, cashmere grey london. 
m touches my face and carries two large, white cups of tea, 
a floral patterned package; blooming and spilling all the colors 
i myself never use, - & smiling, dark eyes. 

i miss a family but also have a new one here. 
one that has stacked presents for breakfast down at a table in the house. 
one where everyone has the same eyes of dark syrup, makes me feel at home. 
one that has written cards for those presents; words that mean the most. 
congratulations our darling hannah.






september 12th


i've been kidnapped to bath.
the city is like a maze of honey colored, harmonized architecture, 
gently bleached to perfection over the centuries. 

we eat smoked haddock & drink champagne for breakfast. 
we go to archery-class up in the green hills;
a sweetheart named sam as our teacher.
i do a 'perfect ten' or hit gold, as it is called.
the 'bullseye' is beginner's luck, but i’d practice indefinitely there,
draw the string and release it, a thousands times over;
while sam screams go vikings!, m laughs and arrows sing in the autumn air.

we share a magic upside down blueberry cheesecake at bill's 
and more and more of our secrets and dreams. 
we bob in the sunset, along with a whole beautiful mess of people;
all murmurs in different languages,
- in the turquoise, steamy pool at the roof of thermae spa.
the water we float entwined in, is from the hot springs below the city; 
going from glowing golden in the evening sun,
to glistening glass into the night.





september 15th


i'm waiting for 'the warriors' in the lobby of citizenM. 
they’re flying in for a few days of sketching up 2015
and are now just a taxi ride away. 
i look out over bankside's swarm of suits & briefcases,
beyond the glass walls;
enjoying the fireplace, the subdued hotel buzz, the cappuccino. 
i sit here, in the midst of my new city
and everything feels unexplored.
i think of the fields outside my studio;
of the stillness there and i smile at the contrast. 

to have a birthday is to pass yet another marker in a way;
softly, but clearly run down into the soil of time. 
a year ago i celebrated on bali; was awakened by said warriors and 
an entire balinese family, with candles in their hands,
song & incense floating on the warm wind. 
if someone would’ve whispered then,
among feather crowns and coconuts, that 

next year, you’ll wake up in a bed that is like a huge, white cloud. 
in a cradling soft & hazy, cashmere grey london. 
you live there. you live there with an m, whom you have yet to meet.
he will touch your face and carry two large, white cups of tea, 
a floral patterned package; blooming and spilling all the colors 
you yourself never use, - & smiling, dark eyes. 

then i probably would have laughed a little.
then i definitely would not have dared to believe it.
now i know for sure. 
life can be more than you’ve even been able to dream up. 
it's just like r.m. drake has written; 



don’t think.
it complicate things.
just feel, and if it feels like home,
then follow its path.

x, 



h

POPPY DUST POEMS

jag har landat i london.
jag kände mig välkommen på alla de små vis vi oftast inte kan styra, 
men som kan förändra förnimmelsen av precis allt.
hur alla tider längs vägen klaffar, tickar rätt.
sättet kvinnan bakom british airways disken ler, på riktigt, mot mig.
hur gott glaset med kylt vitt vin smakar
och hur paret bredvid mig passionerat diskuterar en bok de båda älskar.
hur boken ligger där i hans knä tillsammans med hennes hand
och hur jag vet vilken värld den där boken öppnade i mig, när jag läste den.
hur kvällssolen glöder över detta nya landskap
där planet ska landa, vilken minut som helst.
hur planet landar; mjukt och i takt med pilotens röst som säger

for you just visiting, - welcome.
and for you londoners, - welcome home.  

hur jag är varken eller, än,
och hur vackert just det där mittemellan känns.
hur jag tänker för hundrade gången vad är egentligen hemma?
hur jag står där med mina stora väskor och känner mig aningen liten,
tills en hissdörr öppnas och en någon kommer halvspringandes ut;
bärandes vita prärieklockor & ögon som mörk sirap.
och hur jag plötsligt kommer på det igen, vad hemma är.

jag har landat i london.
och jag vill bara titta in och dela med Er, 
lite av mitt arbete; några av fotografierna för
fira a/w’14 star crossed lovers
och så vill jag säga

tack

till Er

för alla fantastiska, rörande, 

omtänksamma, vackra, personliga,

~ & modiga kommentarer och mail som ramlat in

sedan mitt förra inlägg.
jag har gråtit och skrattat och känt en tillhörighet
som går förbi att vara visitor eller londoner.

här sitter jag nu, i ett nytt och okänt,
där jag märker att jag rör mig lite mer försiktigt,
över ett trägolv som en någon målat vitt
för att jag ska känna mig mer som hemma.
här sitter jag och tänker att 
landa och flyga, det kommer jag att göra
om och om och om igen. och att
livet kanske är att känna sig stor & liten,
stark & svag, förlorad & funnen;
allt på en och samma gång.
allt handlar om hur du bär det.

kärlek,


h

wardrobe | fira a/w’14 star crossed lovers look book 
models | lina lindholm and christoffer erneholm
hair & make up | jossi madsen
details | love your poems mr christopher poindexter
thank you | truly beautiful little team for those fun april days |
tech specs | canon eos 5d mark II / canon ef 50mm 1:1.4
© hannah lemholt photography



//



i've landed in london. 
i felt welcomed in all of those little ways one can’t control,
but that changes the sensation of just about everything. 
how the entire itinerary clicked into place and time,  
how the woman behind the british airways counter smiled, really smiled, at me. 
how good the glass of chilled white wine tasted up in the air. 
how the couple next to me were passionately discussing a book they both love. 
how the book lies there in his lap with her ​​hand beside it 
and how i know what world that book opened in me, when i read it. 
how the evening sun glows over this new landscape 
where the plane will set down, any minute. 
and how the plane lands;
smoothly & in tune with the pilot's voice saying 

for you just visiting, - welcome. 
and for you londoners, - welcome home. 

how i am neither, yet, 
and how beautiful just that in between feels. 
how i think for the hundredth time what is home really ? 
how i stand there with my big bags in the huge terminal and feel somewhat small, 
until the elevator door opens and a someone special comes rushing out,
holding white lisianthus & eyes gleaming as dark syrup.
and how, suddenly, i sense it again, - what home is.





i've landed in london. 
and i just want to pop in and share with you, 
pieces of my work; some of the photographs for 
fira a/w'14 star crossed lovers 

and i want to say 
thank you 

to you.

for all the wonderful, touching, thoughtful, beautiful, personal, 
~ & courageous comments and e-mails that has fallen 
into my lap, since my last post. 
i’ve cried and laughed and felt a belonging
that goes beyond being 'a visitor' or 'a londoner'. 

here i am, in a new and an unknown, 
where i find myself moving a bit more cautiously, 
over wooden floors that someone has painted white 
for me to feel more like home. 
i'm sitting here now, thinking that 
to land and to fly, - i will do that 
again and again and again. and that 
maybe that’s what life is;
to feel great & small, strong & weak, lost & found;
all at the same time.
it’s all down to how you hold it.



x,


h

HOME, AWAY & ELSEWHERE

jag mellanlandar och flyger.
lämnar saker bakom mig,
ett hem packas samman och ett annat är funnet.
innan de också läggs i lådor vill jag dela
några av fotografierna från apulien med Er
och några av mina egna favoriter;
pärlorna på klacken av den italienska stöveln.

i sassi di matera, där människor grävt sina hem
direkt ur den honungsfärgade kalkstenen i årtusenden,
äter vi focaccia och dricker vin,
låter oss själva gå vilse i labyrinten av trånga gränder,
mjukslitna stentrappor, återvändsgränder& soldränkta innergårdar.

i en av de små kaffebarerna står m och jag tätt.
baristan radar upp ångande espresso;
sammetslent svart i vita små koppar, råsocker,
mjölk i glasflaska & en skål is och så får vi blanda 
vårt eget iskaffe. golvet är av handslaget tegel
och så vackert att jag får gåshud.
ute i det vita ljuset på torget sitter hela min familj
och diskuterar något, skrattande under ett stort, vaniljfärgat parasoll.
när vi balanserar kaffe och håller varandras händer,
går ut för att göra dem sällskap, tänker jag att
det här.. den här känslan..
om man kunde buteljera den.
kanske skulle glaset inte hålla, så som
den spränger i mitt bröst, lyckan.

i martina franca, den vackra barockstaden, går vi alla på
matmarknaden runt piazza d’anjou på onsdagarna,
köper vattenmelon & persikor, ostar & nötter,
zucchini blommor & tomater, pratar mat och mer mat.

på docks 101 i locorotondo äter vi den godaste
cheesecake jag någonsin smakat och den får följa 
med hem i kartong och bli kvällens efterrätt.

vi ser myllrande alberobello & den vita staden ostuni.
vi lagar mat hemma i det vackra trulli huset
och dricker de godaste av viner. vi sover vissa nätter
uppe på taket under stjärnorna, m & jag,
och en natt lyssnar vi på musik och dansar alla
under månen ute på gårdsplanen.
annars är det grannen som spelar. när han och
hans fru har bråkat spelar han saxofon.
det är himmelskt och vi slutar skämmas över att
vi vill att de fortsätter bli ovänner över
allt & ingenting nästan varenda dag.

  



jag mellanlandar och flyger.
lämnar saker bakom mig, ett hem packas samman
och ett annat är funnet.
hemma i mig
och hemma i en annan människa.
jag har mött mitt livs kärlek och nu flyger jag till
london. utan returbiljett.  

vad får Er att tänka

det här.. den här känslan..
om man kunde buteljera den.
kanske skulle glaset inte hålla, så som
den spränger i mitt bröst, lyckan.

berätta för mig. jag tycker så mycket om Era ord.

och vilka är Era favoriter ?
Era pärlor i london ?



kärlek,


h

flatlay | knitted vest is vintage | shell necklace by LW |
scent of dreams - i love the body mists from & other stories |
stunning crystals from johny rocks | papuan shell arm piece from LW
favorite chunky crystal necklace is from amazing myee carlyle
wardrobe | softest romper ever - found at an apulian market |
bones and skulls skull necklace from LW |
golden arrows tat is from flash tattoos
thank you | mama for taking us all on this trip of a lifetime |
baby sister e for clicking the shutter on those two
photos of me and for just being you
tech specs | canon eos 5d mark II / canon ef 50mm 1:1.4

© hannah lemholt photography





//

i make stop overs and i fly. 

i leave things behind me, 

a home is packed up and another is found. 

before they too are put in boxes, - i want to share 

some of the photographs from puglia with you 

and some of my own favorites;
the gems on the heel of the italian boot.

in sassi di matera, where for millennia people has

carved their homes from the honey colored limestone,

we eat warm olive focaccia and drink wine, 

let ourselves get lost in the maze of narrow lanes, 

worn soft stone steps, blind alleys & sun-drenched inner courts.

in one of the small coffee bars m and i stand close,

the barista lines up steaming espresso; 

velvety black in small white cups, crude brown sugar, 

milk in a glass bottle & a bowl of ice

and we mix our own ice coffee.

the floor is made of hand cut ​​bricks 

and is so beautiful that i get goose bumps. 

out in the white light of the square, my whole family

are discussing something, laughing under a large,

vanilla-colored parasol. 

when we balance the coffee and hold hands, 

stepping out to join them, i think to myself

this .. this feeling .. 

if only you could bottle it. 

maybe the glass would shatter,
as it bursts in my chest, - blissfulness.

in martina franca, the beautiful baroque city, 
we all go to the food market around piazza d'anjou on wednesdays.
we buy watermelon & peaches, cheeses & nuts 
zucchini flowers & tomatoes, - talking food and more food. 

on docks 101 in locorotondo we eat the most amazing
cheesecake i've ever tasted and it has to come
home in a box and make up that night’s dessert. 

we see milling alberobello & the white city ostuni. 
we cook at home in the beautiful trulli house 
and drink the tastiest of wines. we sleep some nights 
up on the roof under the stars, m & i, 
and one night, we listen to music and dance all of us
together under the moon out in the courtyard. 
otherwise it’s the neighbor who brings the music.
whenever he and his wife fight, he plays the saxophone. 
it’s heavenly and we stop feeling ashamed that 
we want them to continue falling out over
anything & nothing, almost every day.





i make stop overs and i fly. 
i leave things behind me, 

a home is packed up and another is found.  

home in me. and home in another person.
i have met the love of my life and now i’m flying to london.
without a return ticket.

what makes you think

this .. this feeling .. 
if only you could bottle it. 
maybe the glass would shatter,
as it bursts in my chest, - blissfulness.

give me your words. i much love your words. 

and would you share with me,
- what are your favorite spots?
your gems in london?

x,

h