3.27.2014

A GARDEN OF LIGHT THOUGHTS











vart är vi nu då?
efter att ha struntat fullkomligt i övervikten
och packat allt vi bara kunde av en ö
som efter varje besök upptar en allt större
del av våra hjärtan, ~ tryckt ner snäckor och fjädrar,
tygprover och kopi luwak kaffe, virkade bikinis och antika
små fynd, i vad som inte ens verkade vara samma 
resenärers packning vilken kom noga utvalt & minutiöst vikt
på andra hållet. detta beror inte bara på det förtvivlade
behovet av att få med sig varenda litet korn
av gudarnas ö möjligt {fast jo, så klart packade vi
sand från vår strand också}, ~ utan kanske främst på att
efter vecka efter vecka av att ha fått se prov på att

ingenting är omöjligt 

då lär man sig att precis så är det.
och bali vinkar också av oss just så.
med ett stort léende & utan anmärkningar, trots
sjutton kilo för mycket på vågen. en blinkning och 
vi kramar varandras händer hårt i flygplanskroppen med
tårarna rinnandes sakta och den djupnande insikten
att vi lämnar bali, men bali lämnar inte längre oss.









det här senaste året av mitt liv alltså..
det finns inte ord. hur gör man ? undrar Ni. 
när man är rädd för att ta språnget ? när man är mörk
i sinnet ? jag kan ju inte gärna rekommendera Er
uppbrott ur långa relationer som medicin hit & dit. 
det handlar heller inte om det. 
det handlar om att jag hade allt för många
förutfattade meningar om mig själv. vem jag var,
var menad att vara & därmed skulle förbli. 
det var ingen negativ bild alls, men det sättet att se på sig själv
är mörkt och förminskande i sig. 

utsätt Dig. utsätt Dig för livet. 
vem & vart Du än är.
i de små stunderna. de till synes små svaren.
alla de gånger Du tänkt säga nej, säg ja.
{och i vissa fall tvärtom. en helt annan historia.}

det kommer susa längs skenbenen på Dig stundom, 
det kommer att kännas som att Du bara har 
luft under fötterna, ~ & ingen fast mark alls går att nå.
Du kommer att tvivla. tänka att det är bättre att vara säker. 

det är Du ska hoppa. igen & igen. jag lovar Dig.
fast mark. jag har glömt hur den känns.
den var överskattad som grogrund,
~ & allra vackrast att bara ha till att odla blommor i
och samla snäckor & sand på då och då.







med kärlek,


h





so now where are we?
after completely ignoring the threat of overweight
and packing just about everything we could bring, from an island
that after each visit occupy an increasingly large part of our hearts,
~ after squeezing shells and feathers, fabric swatches and kopi luwak coffee,
crochet bikinis and antique finds, in what didn’t even seem to be
the same travelers packing; carefully chosen and meticulously folded
on the other route. this has not only to do with the desperate
need to get every single small grain of the island of the gods
with us possible 
{though yes, of course we packed sand from our beach},
~ but perhaps primarily to do with
week after week of being shown that

nothing is impossible

teaches you that it is precisely so.
and bali also sees us off just like that.
with a big smile and without so much as a comment regarding
the seventeen kilos each too heavy on the baggage scale.
a wink and we hug each other's hands tightly in the fuselage,
with tears slowly rolling and the deepening realization
that we’re leaving bali, but bali no longer leaves us.


this past year of my life.. i mean..
there’s really no words.
how do you do it ? you ask.
when you are afraid to take the leap ?
when the mind is full of dark thoughts ?
i couldn’t really recommend breaking up from
long term relationships as a medicine hither & thither.
it's not about that.
it's about me having too many preconceptions about myself.
about who i was, was meant to be and thus would remain being.
it wasn’t a negative image at all,
but that way of looking at oneself
is dark and diminishing per se.

expose yourself. expose yourself to life.
whoever & wherever you are.
in the small moments. the seemingly small answers.
all the times you’re about to say no, say yes.
{and in some cases the contrary. a completely different story.}

you’ll feel a whisper in your shinbone at times,
it’ll feel like you have nothing but air beneath you,
~ & no solid ground at all in reach.
you will feel sceptic. you will stagger.
you will think that it is better to be safe.

and that's when you should jump. again & again.
i promise you.
solid ground. i've forgotten what it feels like.
it was overrated as a seedbed for growing,
~ & mostly ever beautiful for growing flowers
and collecting shells & sand of, from time to time .



with love,


h





±

quote i used for ’dark thoughts garden’ image | story people
  selfportraits | denim is one teaspoon & tee is vintage bali

poppy seedpod handpainted for me by sara | it does look like
a scrotum a lil’ bit now that you mention it, baby, but i love it anyways
© hannah lemholt photography | sara n bergman illustration 





29 kommentarer:

  1. åh Hanna. Tack.
    Behövde det idag. Orden från dig om luft under fötterna som bara gör gott. Behövde det just idag, få hjälp med att tänka rätt om att hoppa. Hoppas.
    Tack Hanna.

    SvaraRadera
    Svar


    1. hoppa & hoppas.
      underbart .. !

      tack till Dig.


      Radera
  2. So wonderful, wonderful Pictures. I'm in Love :)))

    SvaraRadera
    Svar


    1. :)) thank You, that’s so sweet .. !!


      x,

      h


      Radera
  3. hannah hannah hannah....
    you kill me with those beautiful and heart touching posts (in a very good way...don´t be afraid :D)
    you always make my heart flutter and jump
    and I feel energy and want to do nice things
    and my creativity will bounce out of me.
    THANK YOU!
    sending you a big hug and a BIG SMILE!
    T.

    SvaraRadera
    Svar


    1. ha ! lovingly killing .. that’s good .. ;)

      seriously, thank you so much, ~ that’s
      s u c h a beautiful compliment;
      if i give you energy. makes me very happy !


      .. so thank y o u .. !

      big smile. big love.

      h


      Radera
  4. Alltid lika vackert,
    alltid lika tänkvärt &
    alltid lika... Du! ♡

    & lärorikt,
    idag lärde jag mig
    ett nytt ord:
    scrotum! ☺

    Varmkram,
    Lydia

    SvaraRadera
    Svar


    1. .. tack lydia ..!
      vad fint av Dig !!

      .. & *hahaha* s å glad
      att jag fick lära Dig detta
      ord som är svårt att inte
      dra på smil-banden när man
      säger .. ;)

      KRAM,

      hannah


      Radera
  5. love this,

    love the colors. love the light.
    love how the words seem to float, hover
    & breathe on their own.

    but most of all I love you.

    //babysister E

    SvaraRadera
  6. Åh vad fina bilder!!! :D

    SvaraRadera
  7. så hjärtskärande vackert, som alltid. kram.

    SvaraRadera
    Svar


    1. tack, hanna .. vad go’ Du är ..!

      stor kram,

      h


      Radera
  8. Åh. Min resa är också där någonstans - i befrielsen av att inse att man inte har någon som helst aning om vem man är.

    SvaraRadera
    Svar


    1. må det bubbla i Ditt blod,
      ~ & bli till allt det Du inte
      ens visste att Du önskade !


      ➸♡➸


      hannah


      Radera
  9. Vackrare än vackrast! <3

    SvaraRadera
  10. ja jag sa ju det där med övervikten, såklart det blir sån...annars har man missat nåt
    vackra bilder på en vacker flicka visar du idag, och så saker som man vill omge sig med
    om jag längtar till hav o strand? Nej, du det gör jag inte (där ljuger jag bra, för jag har min drömstrand på Sanibel Island, jag,,,)
    Bali, ja det kanske skulle va nåt, om det rinner till lite i plånboka, som vi säger här...
    såklart man ska hoppa! och följa sitt hjärta, även om det blir att förlora fotfästet och kanske, hemska tanke, även "förlora ansiktet"...
    kram EM

    SvaraRadera
    Svar


    1. .. & Du inspirerade minnet !
      tack, goa’ em.

      sanibel island .. d e t lät ju magiskt .. !

      ä l s k a r Din sista mening.

      kram,

      h


      Radera
  11. Du sätter alltid orden rätt där de behövs...dina bilder säger alltid mer än hjärnan registrerar men hjärtat känner...

    Ha en härlig vår dag finaste Hannah

    SvaraRadera
    Svar



    1. .. tack .. !! vad fint att höra.
      det betyder mycket för mig.

      önskar Dig detsamma !
      satt just ute & log mot solen
      en lång stund. underbart.


      ➸♡➸


      Radera
  12. Och så du då! Vackraste människan! Vackraste bilderna!!! Jag blir alldeles pirrig och lycklig:)

    SvaraRadera
    Svar



    1. nä men .. vad glad jag blir
      - att Du blir glad .. !

      :)


      ➸♡➸

      Radera
  13. Jag lyssnar på dig och tar dina ord till mitt hjärta. Jag är rädd för att hoppa, men jag SKA göra det. Jag SKA våga. Jag vill veta om det är så läskigt som jag tror och jag vill också veta om mina vingar håller för att lyfta mig.
    Stor kram till Dig & Tack !!
    Anci

    SvaraRadera
    Svar



    1. sånt’ vet man bara om man just .. hoppar. :)

      stor kram, ~ & tack till Dig.

      h



      Radera
  14. Trött i kroppen efter en härlig städdag i trädgården, har jag nu ramlat ner framför datorn och besöker dig... Vilka ord och vilka bilder, jag njuter.
    Kram Helena.

    SvaraRadera
    Svar


    1. det låter härligt !
      hedrande att vara en del
      av människors dagar så.
      tack ! :)


      kram,

      hannah


      Radera
  15. Än en gång faller jag handlöst för dina ord. och foton. Som en skön smekning och jag påminner mig själv om att jag vandrar denna vägen nu och det fyller mig med en otrolig stor lycka.
    Jag är så innerligt glad över din väg också. Allt gott till dig kära Hannah.

    SvaraRadera

i love words.
and i’ll be happy to
read some of yours..
they mean a lot to me.

in any language.
big or small.

that box down there
is y o u r very own space,
here with me,
to leave an imprint ..

x, h






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...