A {DECEMBER} MOOD

ja, ungefär såhär. ungefär såhär tycks hela mitt december.

arbete med fotografier från paris. lilla musan som växer upp framför min lins.

stilla små samlingar på dagbädden av läder. kottar på tråd, träkulor, lite guld.
dofterna är kanske det allra bästa. eukalyptus och gran.

kardemumma i både kaffe & tända ljus gör mig mjuk i kanten.

så mycket saker att packa in. älskades födelsedagar trängs med julafton.

london finns mest på inslagspappret. jag håller mig här, vid havet.

december där utanför är mild och mjukt grå.

jag känner mig som en ballong uppfylld på stillhet,
har ständigt nära till att sväva iväg.

jag är dunder-förkyld och julafton, då den firas i sverige, 
är en långsam historia i kimono & stickat, glödande kinder & blanka ögon.
havet rasar utanför fönstren och regnet vräker ner hela dagen.
internet vill mest ingenting och stökar med både min tänkta hälsning här
och den stund jag tänkt mig framför svt's jul på tv.
i år saknar jag de där hemma alldeles massor av extra och ville
försöka vara med på ett hörn, tänker på hur det slår mig iskristall-klart
vad det enda är som är viktigt. skippa varenda paket,
jag hade hellre varit omgiven av de älskade långt borta.

kärleken här, i vårt långt borta, växer sig också större.
den får vågen att balansera rätt ändå. m har skrivit ett julkort,
ett på riktigt alldeles första, - adresserat vår ofödde son.
vi böjer oss båda blinkande över det och det där 
with love, your mum and dad
skrivet för allra första gången, tar upp all plats i bröstet.
vi somnar till gamla svartvita it’s a wonderful life och
vaknar idag till ännu en mjukt, mörkgrå dag.
london ska få röra sig utanför omslagspappret då vi
tar bilen mot en annan familj, den som finns där.
den där alla har mörka sirapsögon och helt andra sätt att fira.

jag tänker, igen, att livet kan vara så många saker på samma gång.
att det kan göra ont av saknad men ändå vara alldeles rätt.
och det där rätt, det är viktigt. det är hemma.

jag hoppas att Ni är precis där Ni vill vara,
att Ni har en fantastiskt fin jul, hur, var, - & när Ni än firar.

med kärlek,


h

 image n°1 | muse & model lina lindholm behind the scenes for an 
all new project coming in 2016 | hair & mua : jossi madsen
images n°2-6 | stills around the house :
beyond beautiful poetry paper christmas tree, - thank you for 
reminding me of home - lily & oscar | french brocante socks
from a special christmas market, came filled with swedish candy
(now hanging empty on the linen mood board) - thank you always my alfred |
the golden london wrapping paper i found here |
thank you | for all the love
© hannah lemholt photography



//




yes, a bit like this. a bit like this seems all of my december.
work with photographs from paris.
the little muse who’s growing up in front of my lens.
still, small collections on the leather daybed.
pinecones on thread, wooden baubles, some gold.
the scents are perhaps the very best. eucalyptus and spruce.
cardamom in both coffee and lit candles make my edges soft.
so many things to wrap and pack.
the birthdays of beloved ones crowds with christmas.
london is mostly on the wrapping paper. i stay here, by the sea.
december outside is a gentle and soft grey.
i feel like a balloon filled up with stillness,

ever near to floating away.



i’ve got a heavy cold and christmas eve, when it is celebrated in sweden,
is a slow affair in kimono & knitwear, flushed cheeks & glassy eyes.
the sea is raging outside the windows and the rain pour down all day.
the internet wants to do mostly nothing and messes with both my intended
christmas wishes for you, here, - & the time i imagined spending
in front of swedish television's christmas special.
this year i miss those at home just lots of extra and wanted to
try to be near a little bit somehow. i’m thinking how it strikes me
ice crystal-clear, what is the only thing that really matters.
skip every single gift. i’d rather be surrounded by my loved ones,
those now far away.



the love that is here, in our far away, grows ever larger too,
gives the scale pans balance.
m has written a christmas card,
a truly very f i r s t - addressed our unborn son.
we both bend over it, softened, blinking over that
with love, your mum and dad written for the very first time.
it takes up pretty much all the space in the chest.
we fall asleep to the old black and white it's a wonderful life
and wake up today to yet another gently soft grey day.
london will move outside of the wrapping paper as we
take the car to another family, living there.
that family where evryone has dark syrup eyes
and completely different ways to celebrate christmas.

i think, again, that life can be so many things all at the same time.
it can hurt how much you miss, but still be completely as it should be.
and that completely as it should be, - that’s important. that’s home.

i hope You are right where you want to be,
that you have an amazingly beautiful christmas, however,
wherever, - & whenever You celebrate it.


with love,


h