sneak peek № 4 | merci

de här bilderna är tagna för spira autumn’12

hos fantastiska butiken merci i paris,

~ på deras vackra innergård ..

.. & lite hemma i köket i skrutthuset.

några av Er känner kanske igen det på väggen.

jag tänder stora, goa’ doftljuset från just merci idag, 

istället för en liten färgglad 1:a eller ett tårtljus,

som jag helt enkelt inte hittade några,

~ för just i dag har det gått ett år sedan 

jag skrev det allra första inlägget 

i den här bloggen.

  tack för att Ni tittar in här,

~ & spenderar lite av Er tid med mig. 

tack för att Ni är så fina.

merci !

.. & kärlek. till Er.

ja, Ni ser ju att han menar business,

lilla franska k-pistängeln.

♡

±

{spira autumn’12 | emelie print}

{modell : lina lindholm}

{make up & hår : jossi madsen}

{© hannah lemholt photography}

.. and happypills

camera strap : bloom theory | rund burk : tine k home | doftljus : byredo

bild : andreas sjödin, bon - the first ten years

☆

medan morgonkaffet rinner ner i glaskannan

ilar det lite i mig av tanken på mina 

utlämnande ord igår. blod i bloggen.

det är svårt det där med personligt i 
förhållande till privat, tänker jag 

och blandar kaffe med mjölk.

så klickar jag igång datorn, 

tar några goda klunkar ur stora muggen, 

~ & hittar Era kommentarer,

Era mail, Era tankar och fina ord.

en värme sprider sig i magen.
och ett lugn.

ett lugn i känslan att jag inte behöver 
förklara. men jag vill säga att
jag är lycklig för det mesta. 
jag vill säga att jag på så många sätt 
känner mig oerhört lyckligt lottad. 
jag vill säga att jag har tillit och
att jag tror att saker ofta blir
som, ~ & när det är menat.
jag vill säga att jag oftast är just
här & nu men att jag längtar ibland. 
jag vill säga att jag tycker att just det;
att livet inte är svart eller vitt,
~ eller bara på ett sätt eller ett annat,
utan ofta i det mjuka, grå landet in emellan,
är just det som jag tycker är så fint.

och så vill jag säga tack, 
till Er,
för att det fick vara lite svart. 
så att det kunde blandas med det som 
oftast är vitt, bli till mjukt grått, 
~ & till och med upprymd pastell.

idag är Ni mina happypills. 
Ni och nostalgi-godis från lilla
affären på hörnet. 
sockrigt & skrattframkallande. 

dessutom receptfritt.


kärlek till Er,

h

little white pill

i natt har jag vankat. 
jag kan de där dunkla promenaderna nu, vet var trägolven knakar. 
ökar alltid takten lite i den passage i ena hallen,
den med det stora fönstret ut mot trädgården & terassen. 
hjärtat slår alltid lite snabbare där,
i skiftande styrka beroende på hur månupplyst världen är utanför. 
jag har kommit fram till att det är bättre desto mörkare det är inomhus, 
även om jag får treva mig fram lite.
ligger terassen i månljus ser jag bättre ut än vad någon skulle se in. 
nattlig logik.

ingenting är förnuftigt på natten.
rädslorna är större. världen tycks mindre.

blod & bomull. barfota besvikelse. 

jag pysslar runt i mörka köket, lite som i någon slags trans,
med grusiga ögon halvslutna
{då kanske jag behåller sömnen i mig}.

vattenglas. liten vit tablett.
svälja sträv kolsyra, hint av låtsaspäron.
låta kranen rinna tills vattnet ångar av hetta. 
hitta tom, stor flaska att fylla det i. 
plasten som böjer sig av värmen.
jag som böjer mig av smärtan.

jag kan den där smärtan.
den har blivit som en egen varelse.
jag matar den med vita piller & illvilliga tankar
varje månad, år ut & år in. 

benen är som spagetti under mig i trappan. 
min kudde, fortfarande varm av sömn
under ena armen, het vattenflaska under andra.
överläppen våt av varm, stark puls.

jag kan den där smärtan.
jag kan hantera den. nästan i sömnen.
det som har tillkommit är den lilla besvikelsen.
den lilla besvikelsen som jag egentligen 
inte vill ge luft, inte göra större.

det blev inget barn.

men när jag hittar ett annat rum att sova i,
uppför trappan, svala lakan i orörd säng,
- & nästan omedvetet
vaggar mig själv fram och tillbaka,
andas bort det,
försöker att somna om,  
då tänker jag nattens kanske enda förnuftiga tanke

undrar hur många fler där ute som känner såhär,
hur många som nattvandrar med mig?

och därför skriver jag ner det här i dag.
därför och för att jag just,
knasigt nog kan man tycka efter ett missfall
och min beskärda del av de där små besvikelserna,
- fått lära mig att man 
inte ska ta just de där vita tabletterna.

nsaid.

så heter tydligen det ämne, 
i alla de där olika just anti-inflammatoriska 
tabletterna som
gör så att ägget förstörs 
istället för att vandra ut i äggledaren.

kanske någonting inte alla vet.
 jag visste det inte.

om inte annat fanns det kanske en person till,
där ute i natten som kände som jag. 
fler vi där han är ganska fåordig 
och hon inte vill göra ett problem av något 
som kanske inte alls är ett problem. 
men där båda, oberoende av varandra,
- & i tystnad, har önskat samma sak,
bara någon natt tidigare, när perseiderna
 fick stjärnfallen att fylla himlen ovanför dem.


därför skriver jag ner det i dag.
då får det bli personligt.


det är väl bara så 
att ibland är en stjärna
inte mer än ett sandkorn
och ett fall just bara ett fall.




kärlek till Er,


h

washed ashore

jag fick en oväntad present igårkväll.
en tack-för-att-Du-tar-bilder-på-oss-present
och mitt nu 2a strap från bloom theory.

har suktat efter precis det här vackra;
som påminner om snäckor & sjöjungfrur,
~ & heter just washed ashore.
men så bestämde jag mig för att skicka 
efter det till den finaste av vänner istället, 
vara mer än nöjd med det jag redan har.. 
och så dök det upp ett ändå. 
vilken lyx och lycka !


hoppas Ni också haft en 
riktigt fin helg. 
kärlek,

h


  
± 


{bild 1, 2 & 3 | självporträtt ’09 | nikon d60 | nikon dx af-s 18-55mm}
{bild 4 & 5 | canon eos 5d mark II | canon ef 50mm/1.4}
{bloom theory straps}
{© hannah lemholt photography}

sneak peek № 3 | parisienne

jag hoppas så på en 
indiansommar i år, om inte 
bara för den ljumma vinden
och de bara fötterna, ~ så för de 
fotoprojekt jag hoppas klämma in 
innan det börjar mörkna. 
idag står våra fönster vidöppna
mot värme & sol 
och jag njuter av ljuset,
kanske ännu lite mer nu när det
är augusti; när man plötsligt
påminns om att sommaren 
inte är evig. det är någonting 
obestämbart i luften som viskande 
börjar påminna om det. 

vit spets, jeans, sandaler, ~ & guld
får pryda augusti och mig idag,
inte alldeles olikt lina i marais 
för spira’s höstkollektion.
 men ännu firar vi sommaren. 
och helg. 

önskar Er en fin en.
och tack för att Ni är så jäkla goa’
här inne..

kärlek,

h 



±


{spira autumn’12 | lou lace}
{modell : lina lindholm}
{make up & hår : jossi madsen}
{örhängen oui / non : etsy}

{© hannah lemholt photography}

hall & habegär

jag försökte stå emot.
det gjorde jag.

jag antar att minnen från våra barndoms rum,
med i stort sett inget annat än lampor av

japanskt papper eller tyg,
till slut var det som fick det att tippa över
till ett definitivt ja till en z1 cotton lamp på önskelistan.
jag förbannar det där ständiga begäret efter ting ibland. 

speciellt när man kvällen innan bestämt att
nu ska vi på allvar spara

så att vi kan köpa en lägenhet eller ett hus.
komma in på marknaden.

jag läser i morgontidningen att det är svårt 
för många förstagångsköpare med det nya lånetaket.

lånetak. tråkigt ord. 

taklampa. fint ord. 

attans. 

det är så lätt att lockas med i det där, 

ibland nästan planlösa, handlandet.

när vi tittat på ’lyxfällan’ någon gång,
~& de kommer till biten med tavlan och
de magnetiska pengarna;
när tusenlapp efter tusenlapp sätts upp
på den där kolumnen övrigt,
då tänker jag att jag nog inte ens skulle vilja veta
vad vårt övrigt skulle hamna på.
snittblommor, doftljus, vackra tidningar,
kaffe ute {kaffe inne för den delen,
med den mängden kardemumma jag 

häller i varje gång.},

koppar, affischer, parfym..  

{ce sac peut contenir votre acquisivité | den här påsen kan innehålla ditt habegär}

nu är hon hur pretto som helst, tänker Ni kanske.

men jag måste nog få lite styr på det där planlösa handlandet,
för min egen skull, 

~ & komma ihåg att njuta av det jag redan har.

och så får jag väl stirra mig troende på det där 

montaget med lampan istället
och liksom inbilla mig att den hänger där.

för jag fattas egentligen ingenting.

tack för att Ni tittar in,

sommarpauser till trots !

kärlek till Er.

h

ashes and snow

vi dricker morgon-te i sängen medan regnet vräker mot fönstren.

mellan mjuka linnelakan; varma av sömniga kroppar,
berättar Du om Dina resor.

jag berättar om den där hisnande vackra berättelsen,
den där fantastiska fotografen som får mig att gråta, uppfylld, varje gång.

vi har sand från sinai och sand från sahara i våra gamla apotekarflaskor.
jag känner på den ibland, mellan fingrarna försiktigt. 

öknen måste bli nästa dröm. nästa destination.

önskar Er en fin vecka.

och kärlek, 

h

± 

{canon eos 5d mark II | canon ef 50mm/1.4}

{självporträtt / porträtt | alla fotografier är tagna hemma hos sara}

{© hannah lemholt photography}